Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och dÀr vissa kvarter inte bara passeras förbi obemÀrkta utan Àven ger invÄnarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras dÀrefter utifrÄn bÄde lÄngsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. HÀr skall man tydligt kunna se hur vÀl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsomrÄde Àr ett intresse för hur förbÀttringar av cykelvÀgnÀtet kan öka förutsÀttningarna för anvÀndningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering pÄ ett antal öar Àr den ÀndÄ vÀl samlad pÄ en begrÀnsad yta. Klimatet Àr bÀttre Àn för mÄnga andra cykelorter i Sverige, Àven om vinden Àr ett pÄtagligt inslag stora delar av Äret. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsÀttningar som gÀller för planering av cykelvÀgar.

Syftet med detta examensjobb Àr att fÄ fram idéer om hur ArcView GIS kan anvÀndas för att pÄ ett enklare, tydligare och smidigare sÀtt visa upp var Banverket har och var man tÀnker utföra ogrÀsbekÀmpning lÀngs jÀrnvÀgen. Idag fungerar det sÄ att informationen ligger lagrat pÄ papperskartor, i pÀrmar, i nÄgon dator nÄgonstans och sÄ vidare. Sammanfattningsvis Àr det svÄrt att snabbt hitta det man söker. GIS anvÀndandet ligger i startgroparna inom Banverket, sÄ detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel pÄ hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara bÄde jobb och kostnader.

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa i BorlÀnge.

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

Arbetet innehÄller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga Àr ocksÄ medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jÀmför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrÄn barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar Àven genom studier av lekplatsprogrammen pÄ vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner Àr att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utstrÀckning detta verkligen sker gÄr inte att utlÀsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt sÀkerhetsföreskrifter och krav om tillgÀnglighetsanpassning.

Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ arbetet: planering, placering och utformning.

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.