Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Detta arbete inriktar sig pÄ lÀrare som arbetar med Àmnesintegrering. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur lÀrare tÀnker om Àmnesintegrering, planering, genomförande och utvÀrdering av sin undervisning. Undersökningen kan hÀrledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in pÄ band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fÄtt ta del av de ovanstÄende begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna stÀllt i ordning en intervjuguide för mig att följa.

Sekretessbelagd.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

Politiska och ekonomiska svÀngningar samt geografiska förutsÀttningar prÀglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns rÀkning har planeringsprocessen under drygt femtio Är tillbaka skett utifrÄn ett antal plandokument, upprÀttade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur stÀderna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillvÀxt. Under 50- och 60-talen bredde stÀderna ut sig för att kunna erbjuda fler och bÀttre bostÀder under devisen ?vÀlfÀrd Ät alla?.

Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen TorsÄs kan uppnÄ en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden Àr Àven tillÀmpbar för andra kommuner. Arbetet belyser Àven den krassa verklighet som idag rÄder vid nya detaljhandelsetableringar, dÀr marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och dÀr resultatet ofta blir stagnerande stadskÀrnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsÀttningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i TorsÄs kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krÀvs för att nÄ en positiv handels- och samhÀllsutveckling.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner. Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..

Introduktion PatientsÀkerhet Àr en viktig del i arbetet med att upprÀtthÄlla en god kvalitet inom hÀlso- och sjukvÄrden och inte minst inom riskfyllda omrÄden som anestesi- och operationssjukvÄrd. Operationsprocessen kan stödjas genom anvÀndandet av ett kliniskt informationssystem, ett sÄ kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns vÀl beskrivet Àr hur ett sÄdant hÀr informationssystem skulle kunna bidra till en sÀkrare vÄrd.Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsÀkerheten pÄ en operationsavdelning utifrÄn personalens perspektiv.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehÄllsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrÄn nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen pÄ tre olika sjukhus i mellersta och södra SverigeResultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning.

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.