Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

Kartor har anvÀnts inom en lÄng rad olika omrÄden och för olika syften, allt frÄn antikens vetenskapliga och filosofiska anvÀndning till militÀra syften under historiens krigstider. Det Àr just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska Äterges bestÀms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. PÄ detta sÀtt kan ocksÄ kartframstÀllaren pÄverka lÀsaren i en viss riktning. Men det mÄste pÄ grund av detta dÀrför alltid finnas en viss mening med kartan.

Göteborg vĂ€xer och dĂ€rför vill stadens beslutsfattare bygga ut. PrimĂ€rt och initialt ska utbyggnad ske lĂ€ngs Norra och Södra Älvstranden, den sĂ„ kallade Älvstaden. Samtidigt pĂ„gĂ„r fortsatt klimatförĂ€ndring och i göteborgstrakten förvĂ€ntas den bidra med höjda havsvattennivĂ„er och fler extrema vĂ€dersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvĂ€mningar bland Ă€lv- och havsnĂ€ra bebyggelse ökar och dĂ€rför Ă€r studiens syfte att beskriva och analysera hur frĂ„gan om klimatanpassning till höjda havsvattennivĂ„er och extrema vĂ€dersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnĂ„s genom att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna:* Vilka faktorer Ă€r viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder? * Hur har frĂ„gan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, frĂ„n 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen Ă€r skriven inom ramen för Ă€mnet kulturgeografi med fokus pĂ„ fysisk planering och klimatanpassning.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer. Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. HÀr presenteras Àven olika Àmnen som behandlar individen och dess förhÄllande till boendet och pÄverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebÀr att individer tillsammans gÄr ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did..

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den hÀr metoden kan pÄverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara pÄ brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett omrÄde. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet. Det Àr dock ett luddigt begrepp som inte Àr mÀtbart eller enkelt att anvÀnda för de som arbetar med fysisk planering. DÄ fokus ligger pÄ tvÄ svenska stÀder har Sveriges politiska syn pÄ hÄllbarhet studerats.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den hÀr uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett Àr bÀttre pÄ att upprÀtta drift och underhÄllsplaner Àn parkförvaltningar. Vidare behandlas frÄgan om planering kan förbÀttra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrÄgor som behandlas i arbetet Àr:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- InnehÄll - Kan dessa planer anvÀndas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanstÀlls litteraturstudier i hur man kan förbÀttra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera Àr det viktigt att alla har en gemensam vÀrdegrund.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.