Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur handledningssamtalets innehåll och form kan bidra till deltagarnas lärande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna själva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förväntas dessa faktorer visa på hur de kan bidra till och ge förutsättningar för lärande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett lärandeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstå hur lärande konstrueras. Lärande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket centralt vid förståelsen för hur människor lär. Övriga teoretiska utgångspunkter som används vid analys och tolkning av resultatet är det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benämnda kategoriska och relationella perspektiven.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.

Detta arbete har försökt besvara hur en animerad film kan förklara tekniskafunktioner i ett stridsfordon för att underlätta förståelsen för hur fordonstypengenerellt fungerar, hos en allmän svenskspråkig målgrupp med varierandeförkunskaper.Arbete belyser den kritik som finns mot användandet av animation i undervisandesyfte. För att sedan titta på hur den kritiken besvarats av senare forskning, främstinom kognitionsvetenskap, där man diskuterar hur animation kan ha enundervisande funktion.För att finna exempel på hur forskningen kan appliceras på skapandet avanimation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklaratekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till attgenerellt förklara en stridsvagn för en allmän svensktalande målgrupp, tagits frami samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. Gestaltningenbestår av en fyra och en halv minut lång, animerad film och heter Hur fungerar enstridsvagn?Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap på områdetstridsvagnar.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören.

 Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt ta ställning till frågor rörande ett antal fysikaliska fenomen påverkas av att de exponeras för ett antal kortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer av fysikaliska fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med de vedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör ha tagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner. För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och en enkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska fenomen som gymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener. I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper och egenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen av filmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommande dessa övergångar har varit för deltagarna i studien. Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen av fiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om fysikaliska fenomenen på ett sätt som i flera fall kan hänvisas till hur dessa fenomen fiktivt återges i filmscenerna..

Introduktion: Att förlora en nära anhörig rankas som en av de livshändelser som förorsakar störst emotionell påfrestning i livet. Sorg hos närstående skapar lidande som leder till en stressre-aktion. Ett ovanligt högt stresspåslag kan orsaka takotsubo, en reversibel hjärtsvikt. Hos en minoritet av sörjande närstående kan sorgen bli komplicerad och svår att hantera. Syfte: Belysa sjuksköterskans stödjande funktion i mötet med personer i sorg som mist en nära anhörig.

Syfte: Enligt Mellemvik måste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen får olika funktioner beroende på situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och då olika bolag arbetar på olika sätt och i olika situationer används även redovisningen på olika sätt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats är att identifiera redovisningens funktioner i användningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhållningssätt, empirin utgörs av en fallstudie där tillvägagångssättet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlägga fysikundervisningskulturer påtidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att ? med hjälp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärarei och med dessa fysikundervisningskulturer.