Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolĂ„r 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien Ă€r att beskriva och försöka förstĂ„ pĂ„ vilket sĂ€tt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssĂ€tt för barnen. FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: PĂ„ vilka sĂ€tt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang pĂ„ engelska? Vilken roll spelar sĂ„ng och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskĂ€llor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktĂ€r, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Under de senaste tvĂ„ decennierna har olika modeller och metodologier influerat internredovisningen i riktning mot att ta hĂ€nsyn till fler faktorer Ă€n rent finansiella. Nyckeltal hĂ€mtade ur verksamhetens olika omrĂ„den ska vĂ€ljas pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de tydligt Ă„terspeglar huruvida företaget lyckas med sin strategi. Dessa tongĂ„ngar har inte fĂ„tt fullt gehör bland de fyra företag som undersöks i denna studie. De undersökta företagen, Ångpanneföreningen, Capgemini, HiQ och Mogul, verkar helt eller delvis i IT-konsultbranschen, och kan alltsĂ„ klassificeras som kunskapsintensiva. Detta gör dem till goda kandidater för modernare redovisningskoncept, eftersom de inte verkar i en traditionell bransch dĂ€r tillverkning och logistik dominerar internredovisningen.

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar motbilder i reklam, icke glorifierande reklam och dess uppkomst. För att belysa den icke glorifierande reklamen och dess bakgrund har vi valt att anvÀnda fyra olika modeföretag med starkt framtrÀdande reklam. Företagen Àr Benetton, Diesel, H&M och Sisley och alla fyra har anvÀnt sig av uppmÀrksammad reklam som bryter mot den kutym som branschen normalt anvÀnder sig av. Uppsatsen vill undersöka vilken roll som reklamsprÀngning haft för utvecklingen av den icke glorifierande reklamen, som blivit allt vanligare. Vidare analyserar uppsatsen ett antal reklambilder frÄn de fyra ovan nÀmnda fallföretagen inom modebranschen.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att klarlÀgga hur en offshoringprocess förÀndrar en organisation, samt ta reda pÄ huruvida denna process pÄverkar kÀrnkompetensen. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och dokumnetstudier. De teorier som anvÀnts har varit de fyra Idealteorierna av Van de Ven och Poole samt Prahalad och Hamels teori kring begreppet kÀrnkompetens. Vi har i denna studie kommit fram till att Autoliv som företag har förÀndrats av denna process. Autoliv Àr numera ett mer förÀnderligt företag och upplevs inte lÀngre som en lika trygg arbetsplats av dess medarbetare.

PÄ senare tid har allt större fokus lagts pÄ vikten av motiverade anstÀllda pÄ arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning pÄ byggföretaget NCC, dÀr de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, sprÄk och medium) eventuella pÄverkan pÄ de fyra motivationsfaktorerna mÄl, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. SammanstÀllningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansÄgs som positivt bland personalen pÄ NCC. Detta gav ett resultat som sÀger att det frÀmst Àr kommunikationsfaktorerna öppenhet, sprÄk och valet av medium mellan ledningen och de anstÀllda som kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspÄinflationen bÀttre jÀmfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata frÄn1993 till och med 2005 har anvÀnts. GapmÄtten skapas med tvÄ olika metoder,en linjÀrregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell anvÀnds föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvÀnds Àr ett kvartal, fyra kvartal samt Ätta kvartal.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fyra konstpedagogers syn pÄ konst­pedagogik och samtidskonst. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill jag undersöka eventuella skillnader i arbetet med samtidskonst jÀmfört med modernistisk konst. I bakgrunden presenteras frÀmst litteratur om samtidskonst och modernistisk konst samt konst­pedagogik. Resultatdelen sammanfattar intervjuerna med konstpedagogerna. I diskus­sionen analyseras resultatet och kopplas till bakgrunden.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera eventuell förÀndring av elevernas motivation i lÀrandet om kostens betydelse för deras eget vÀlmÄende. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Norge. Undersökningsgruppen bestod av sex elever i Är fyra. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av observationer dÀr samtliga elever i Är fyra observerades under varje lektionstillfÀlle. Under vÄra lektioner har vi haft olika moment dÀr kosten varit det centrala.