Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Bakgrund: Att möta anhöriga Àr en del inom akutsjukvÄrden. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vÄrdas för livshotande tillstÄnd. Det Àr dÀrför vÀldigt viktigt att bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvÄrden? Hur vÀl stÀmmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att fÄ veta, behovet av att fÄ vara tillsammans med eller i nÀrheten av patienten, behovet av att fÄ hoppas och behovet av att fÄ stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad pÄ tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgÄr att det efter 85 Är fortfarande saknas tillfredsstÀllande verktyg för att förutspÄ framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med sÀkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lÀgga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlÀngningen skulle kunna anvÀndas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmÄga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkÀnd, men innan definitiva slutsatser kan dras krÀvs ytterligare studier..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssĂ€tt som lĂ€rare och respektive elever anser meststimulerar lĂ€randet pĂ„ gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser Ă€r viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgĂ„tt frĂ„n den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av Ă„tta stycken intervjuer varav fyra Ă€r lĂ€rare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssĂ€tt som stimulerade lĂ€randet mest Ă€r nĂ€r elevernafĂ„r arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmĂ€ssiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften Ă€r central för lĂ€randet. De kompetenser som ansĂ„gs vara viktiga för yrkeslivetvar förmĂ„gan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmĂ„ga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöteFörfattare Nathalie Lindenhall & Matilda ÅsĂ©nKurs Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs UniversitetTermin VĂ„rterminen 2014Handledare Orla VigsöSidantal 49 sidor (exklusive referenser och bilaga)Antal ord 18 713 ord (exklusive referenser och bilaga)Syfte Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförstĂ„elsen mellan PR-byrĂ„er och deras kunder under ett kundmöte.Metod Sju kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie visar att PR-byrĂ„er gynnas av att arbeta med förberedande Ă„tgĂ€rder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnĂ„ en kommunikativ samförstĂ„else med kunden.Research, kommunikation, frĂ„gor och förtroende Ă€r fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsĂ€ttningar för djupa dialoger, ömsesidig förstĂ„else och lĂ„ngsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar bĂ„de med varandra och med andra underfaktorer sĂ„som relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnĂ„ en samförstĂ„else mellan PR-konsult och kund..

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrares respektive barnskötares syn pÄ och attityder till vardagsmatematik samt jÀmföra dem. Arbetet gÄr bland annat ut pÄ att ta reda pÄ hur verksamma förskollÀrare och barnskötare ser pÄ Àmnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollÀrare och fyra barnskötare med hjÀlp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollÀrarna och barnskötarna inte Àr beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till Àmnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Rebranding Àr ett allmÀnt vedertaget begrepp men likvÀl finns det ingentydlig definition av vad begreppet stÄr för och heller inga allmÀntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförÀndringar, namnbyte och logotypsförÀndringar. Denna studiessyfte var att fÄ djupare förstÄelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste Ätta Ären har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade pÄ att det frÀmst handladeom att uppdatera varumÀrkesidentiteten nÀr ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel pÄ utlandsetableringar dÀr det svenskanamnet eller varumÀrket inte var gÄngbart och dÀrmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumÀrken..

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ reda pÄ varför man vÀljer att börja studera till sjökapten och Àven jÀmföra om det finns nÄgra likheter mellan de som lÀser tre respektive fyra Är. Eftersom vi sjÀlva jobbat till sjöss, innan vi börja studera sÄ var valet att börja studera relativt lÀtt för oss, men vad fick vÄra kollegor att börja studera? Det finns brist pÄ styrmÀn till sjöss sÄ förhoppningsvis kan vÄr undersökning hjÀlpa högskolor att lÀttare rekrytera personer. VÄr undersökning visar att den största anledningen till att börja studera Àr det personliga intresset, men Àven att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor pÄverkan i studenternas val. DÀremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra Äriga programmet.