Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lÀrares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet fÄr för elevers undervisning i svenskÀmnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstÄs och relateras gentemot styrdokumenten i svenskÀmnet. För att fÄnga fyra lÀrares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning fÄr för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lÀrare i Är 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lÀrares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lÀrarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det fÄr för elevers undervisning i svenskÀmnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr integration har blivit en allt viktigare frÄga. DÄ en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund Àn svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta Àr i stort vad integration gÄr ut pÄ och nÄgot som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag Àr att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gÀllande jÀmstÀlldhet och lÀrares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populÀrmusik pÄ gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning utifrÄn ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen pÄ genus som en social konstruktion, dÀr genusmönster genereras i möten mellan mÀnniskor, genom stÀndig upprepning av handlingar och beteenden.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelÀrare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen pÄ jÀmstÀlldhet och mÀnniskors lika vÀrde Àr grundlÀggande för hela under­visningen. TillvÀgagÄngssÀtten för hur pedagogerna hanterar jÀmstÀlldhet i en­sembleundervisningen skiljer sig nÄgot.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjÀnsteföretag med mÄnga kundkontakter samlar in synpunkter och klagomÄl frÄn deras kunder. Genom att undersöka hur företag motiverar sin kontaktpersonal att ta emot synpunkter, vill vi förstÄ i vilken utstrÀckning empowerment anvÀnds som motivationsteori. Studien utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv och anvÀnder ett kontaktpersonalperspektiv för att se om ledningen och kontaktpersonalens vÀrldsbild överensstÀmmer.Metoden har varit fyra kvalitativa fallstudier med kundserviceansvariga och kvantitativa enkÀter till kontaktpersonalen i respektive företag.Slutsatserna Àr att vi har funnit att företagen delvis motiverar sin personal utifrÄn empowerment och de specifika fallföretagen kan utveckla sin synpunktshantering i syfte att anpassa sig efter kundernas krav..

Syftet med rapporten var att studera ungdomsledares och lÀrares arbetsmetoder ochförhÄllningssÀtt gentemot ungdomar som uppvisar ett avvikande beteende. Detta medavseende pÄ om det var strukturerat eller ostrukturerat. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och fyra lÀrare och fyra ledare intervjuades. Intervju underlaget lÀmnades ut i förvÀg och med detta förfaringssÀtt ville vi att de skulle vara vÀlförberedda innan sjÀlva intervjun. Det som framkom av vÄrt resultat var att lÀrarna har ett mer strukturerat förhÄllningssÀtt gentemot ungdomar med koncentrationssvÄrigheter Àn vad ledarna har.

Den hÀr uppsatsen behandlar rapporteringstidpunktens betydelse för börsnoterade företag. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella samband som kan visa pÄ att det har betydelse i vilken ordning som börsbolag inom samma bransch offentliggör sina kvartals- och Ärsredovisningar. Detta för att pÄ kort sikt fÄ sÄ fördelaktig aktiekursutveckling som möjligt. Vi har utfört en explorativ undersökning dÄ vi genom sekundÀrdata analyserat fyra svenska börsbolag uppdelat pÄ tvÄ konkurrenter inom tvÄ olika branscher. De variabler vi undersökt Àr utfallen av deras rapporter och i vilken ordning de offentliggjorts i förhÄllande till varandra.

 En dockvrÄ Àr ett rum i förskolan som ofta Àr inrett med saker som finns i vÄra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgerÄd, dockor och vagnar. Vi har under vÄr utbildning förstÄtt att utformningen i förskolan Àr av stor betydelse för barns utveckling och lÀrande och dÄ blivit nyfikna pÄ hur dockvrÄn passar in i detta. DockvrÄn Àr ett rum som har funnits sedan vi sjÀlva var smÄ och vi har lagt mÀrke till att innehÄllet inte har förÀndrats nÀmnvÀrt.Syftet som vi har med denna studie Àr att genom intervjuer undersöka vad personal pÄ förskolan har för attityder till dockvrÄn utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ en djupare förstÄelse har vi Àven utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar. För att ta reda pÄ vilka attityder som pedagogerna har om dockvrÄn i olika förskolor har vi anvÀnt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort pÄ fyra verksamma pedagoger i tvÄ olika förskolor i Mellansverige.

Denna studie undersöker hur offentliganstÀllda servicearbetare ser pÄ sin arbetssituation i tider av nedskÀrningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som Àven inkorporerar nÀrbeslÀktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie Àr att de anstÀllda pÄverkas av nedskÀrningar i sin arbetssituation och att de tillÀmpar kollektiva strategier för att pÄverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mÄl och stÀrkt solidariteten i gruppen för att vÀrja sig mot nedskÀrningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgÄngsrika och vÀrdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, dÀr rÀdslan för fortsatta nedskÀrningar Àr ett framtrÀdande inslag..

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

The purpose of this study was to gain understanding of orthodox Christianity in Swedish educational material. The aim was to compare the presentation of orthodox Christianity towards pupils before the new curriculum and after. With the help of an analytical approach by Bergström and Boreu ?s and the interpretation strategy by Quentin Skinner, I have studied material used in school for the subject religion. I have limited my educational material in one way.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i Ärskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lÀrare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förstÄelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av en kvantitativenkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara pÄ en gruppenkÀt, som bestod av nio prealgebraiska utsagor dÀr likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Vi har i vĂ„rt examensarbete haft ambitionen att se om karaktĂ€ren Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förĂ€ndrats frĂ„n 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en frĂ„n varje Ă„rtionde, och valde att studera dem utifrĂ„n ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktĂ€ren Alfons Åberg inte förĂ€ndrats avsevĂ€rt, utan istĂ€llet menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat. VĂ„rt syfte med studien var att se om det skett nĂ„gon samhĂ€llsutveckling i böckerna och dĂ€rmed Ă€ven förĂ€ndrade vĂ€rderingar. Detta för att vĂ€cka ett intresse hos andra pedagoger och fĂ„ de att reflektera kring de bilderböcker barnen fĂ„r ta del av ute i verksamheten..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivÄ pÄ Tisus. Studien genomförs pÄ Ätta texter hÀmtade frÄn delen för skriftlig fÀrdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna Àr godkÀnda och fyra underkÀnda och det Àr okÀnt för mig vilka de godkÀnda Àr under studiens gÄng. Performansanalys anvÀnds som modell för att besvara frÄgorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. UtifrÄn resultatet av de bÄda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som Àr de godkÀnda.