Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en sÄvÀl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). NÀmnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev dÀrmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fÄtt och kan komma att fÄ för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhÀllet som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills Àr och kan komma att bli pÄ sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkÀtundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter frÄn nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre Är har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och Àn sÄ lÀnge Àr medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig Àr att nationerna har knutits nÀrmare varandra och valt att samarbeta i allt större utstrÀckning.De senaste Ären har organisationer inom det civila samhÀllet utsatts för högre krav gÀllande professionalisering och byrÄkratisering. Vissa krav skulle stÀllts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra Àr mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Miljömedvetenhet Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt idag bÄde i företagsvÀrlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de stÀller allt högre krav pÄ företagens produkter och tjÀnster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och mÄnga företag vÀljer att lÀgga stora resurser inom hÄllbar utveckling för att uppnÄ konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvÀrlden skapar dem en hÄllbarhetsredovisning dÀr dem talar om sitt ansvar för omvÀrlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hÄllbarhetsredovisning Àr det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hÄllbarhetsredovisning ska utformas Àr frivilligt och variationen gör att det kan bli svÄrt för ett otrÀnat öga att tolka och jÀmföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hÄllbarhetsredovisning Àr att företagen vÀljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats Àr att granska och tolka hÄllbarhetsredovisningarna frÄn nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att fÄ svar pÄ frÄgan till vem deras hÄllbarhetsredovisning Àr skriven.För att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fÄtt frÄn bolagens hÄllbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har dÄ kommit fram till att bolagens hÄllbarhetsredovisningar lÀgger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Det politiska mÄlet frÄn starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att dÀrefter söka och slutföra som lÀgsta nivÄ en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera Är Àr tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit sÄ mÄnga fler. Kritiken har under Ären ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. IstÀllet splittras det i fem ettÄriga program med olika inriktningar.

Bakgrund: Högintensiv intervall trĂ€ning (HIIT) har i tidigare studier visat sig vara mer effektiv för att öka den maximala syreupptagningsförmĂ„gan (VO2Max) Ă€n lĂ„gintensivtrĂ€ning. Det finns fĂ„ studier som undersökt sĂ„dana anaeroba intervaller som kombinerar maximal sprintning med efterföljande högfart och slutligen gĂ„ng i normal takt. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka vilken av löpningsmetoderna högintensiv intervall trĂ€ning och lĂ„gintensiv trĂ€ning ger mest ökad maximal syreupptagningsförmĂ„ga samt bĂ€st aerob och anaerob prestationsförbĂ€ttring.Metod: 9 mĂ€n och kvinnor valde att frivilligt delta i studien och delades in i antingen en högintensiv eller lĂ„gintensiv grupp. Testerna bestod av ett Åstrandtest, 2,5 km löpning och 30m sprint. HIIT gruppens intervaller kallades 20:55:20 dĂ„ deltagarna först sprang 20 sekunder maximal fart, sedan 55 sekunder i hög fart för att slutligen gĂ„ i 20 sekunder.

Under de senaste Ärtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gÀllande den hÄllbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet vÀljer en del företag att implementera hÄllbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig sÄ kallad HÄllbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osÀkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, nÄgot som skulle kunna ÄtgÀrdas om företagen lÄter en utomstÄende tredje part bestyrka hÄllbarhetsredovisningen. DÄ bestyrkandet av hÄllbarhetsredovisningar inte Àr reglerat i samma utstrÀckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels Àr frivilligt men ocksÄ genom att det finns möjlighet att vÀlja andra bestyrkandegivare Àn revisorer.Syftet med denna studie Àr att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att lÄta bestyrka sina hÄllbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

Managementkonceptet CSR Àr ett komplext koncept med mÄnga definitioner som dras mellan att vara frivilligt och pÄtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationer som Àr verksamma i VÀstra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart nÀtverkande mellan organisationer. Uppsatsen Àmnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR Àr i deras verksamhetsstruktur utifrÄn ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar ocksÄ till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som vÀxt fram för att frÀmja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, dÀr 5 semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hÄllbarhet, hur de kan arbeta med hÄllbarhet pÄ intern och extern nivÄ, strukturer och strategier vid tillÀmpning och de olika riktlinjerna för hÄllbarhet.Undersökningen har visat att hÄllbarhetsarbetet Àr unikt frÄn verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet Àr indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose bÄde organisationens och yttre intressenters förvÀntningar.

Vallfoder Àr en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovfoder Àr av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestÀms av hennes behov av nÀring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begrÀnsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmÀltbarhet och energiinnehÄll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmÀltbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingÄende i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre pÄföljande veckor frÄn provrutor i RöbÀcksdalen, VÀsterbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgÄng/knoppning, veckan för axgÄng/knoppning samt veckan efter axgÄng/knoppning under sommaren 2009.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhÀllet inverkar pÄ mÀnniskors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus pÄ utflyttning, Ätervandring samt attityder och vÀrderingar gentemot samhÀllet. UtgÄngspunkten var baserad pÄ en fallstudie av en utvald Ärskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning frÄn hemorten mellan Ären 1969-2004, parallellt gjordes Àven en kohortanalys pÄ en Ärskull födda fem Är tidigare för att kunna se eventuella förÀndringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkÀt ut till en urvalsgrupp bestÄende av 60 personer.