Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student?s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student?s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka anvÀndandet av och uppfattningar om kosttillskott bland mÀnniskor som trÀnar pÄ gym. FrÄgestÀllningarna löd enligt följande:- Vilka kategorier av mÀnniskor som trÀnar pÄ gym anvÀnder kosttillskott?- Skiljer sig Äsikterna om kosttillskott beroende pÄ om man anvÀnder det eller inte?- Har anvÀndandet av kosttillskott nÄgon inverkan pÄ attityden till dopning?MetodStudien baseras pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning vilken utfördes pÄ fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av tvÄ stora kedjor och det fjÀrde av ett mindre gym, vilket inte ingick i nÄgon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de tvÄ stora gymkedjornas samtliga anlÀggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpÄ lottdragning utfördes.

Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att diskutera betydelsen av att utfodra kalven med rÄmjölk tidigt efter födseln samt att jÀmföra sondmatning av rÄmjölk med andra utfodringsmetoder. Det Àr viktigt att kalvar fÄr i sig rÄmjölk tidigt efter födseln eftersom de föds utan ett fungerande immunförsvar. RÄmjölken innehÄller immunoglobuliner (antikroppar) som kalven behöver för att bygga upp ett eget immunförsvar. FörmÄgan att absorbera antikroppar avtar dock snabbt efter födseln och upphör helt efter ungefÀr ett dygn. Det kan vara svÄrt att fÄ i kalvar tillrÀcklig mÀngd rÄmjölk med nappflaska och hink eftersom studier har visat att kalvarna helst inte dricker mer Àn 2,5 liter frivilligt vid ett mÄl.

En tillbakablick pĂ„ den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats frĂ„n ett industribaserat samhĂ€lle till ett mer komplext samhĂ€lle med större krav pĂ„ kompetens frĂ„n anstĂ€llda. Ett sĂ„dant samhĂ€lle kallas för ett kunskapsintensivt samhĂ€lle och har sedan början av 1990-talet vĂ€xt allt starkare. Redovisningen har dĂ€remot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan anvĂ€ndas för att framhĂ€va en av företagets viktigaste resurser, nĂ€mligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anstĂ€lldas förmĂ„ga Ă€r beteckningen för humankapital. Även vĂ€rderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhĂ€nger med benĂ€mningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

Det övergripande mÄlet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz Àr att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien Àr att jÀmföra dessa tvÄ verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska lÀnet Aargau. Mina frÄgestÀllningar Àr följande:Hur skiljer sig dessa verksamheter Ät?Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att fÄ en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening.

De senaste Ären har trenden för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav pÄ bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt dÀrefter. Intressenterna efterfrÄgar inte bara hur bolagenförhÄller sig finansiellt utan vill Àven ha upplysningar pÄ hur de behandlarmiljön, ser pÄ sociala och etiska frÄgor samt den ekonomiska aspekten som hördÀrtill. HÄllbarhetsredovisningen Àr idag ett frivilligt redovisningsomrÄde somendast funnits pÄ marknaden i ca 10 Är. Det finns ingen klar definition pÄ vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hÄllbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer pÄ marknaden att tillgÄbÄde för upprÀttandet och granskningen av en hÄllbarhetsredovisning.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.

Sedan 2003 har alla kvinnor som Àr intagna pÄ kriminalvÄrdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det Àr ett informations- och motivationsprogram som gÄr ut pÄ att tvÄ frivÄrdsinspektörer (som Àr ledare för programmet) Äker till anstalten en gÄng i mÄnaden och har ett möte med de intagna kring frivÄrdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har dÄ möjlighet att stÀlla frÄgor. Mötet Àr frivilligt och det finns inga regler om att man mÄste delta ett visst antal gÄnger utan kvinnorna gÄr dit sÄ lÀnge de sjÀlva kÀnner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mÄl Àr att informera vÄrdarna om frivÄrdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjÀlpt dem i deras frigivningsprocess.

Bakgrund och ProblemCSR stÄr för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömÀssiga arbete. DÄ CSR och sÀrredovisningen av CSR Àr juridiskt frivilligt för företag uppkom frÄgor gÀllande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar vÀcktes ett intresse för att studera konceptets förtjÀnst. UtifrÄn förförstÄelse grundades en uppfattning om att det kan vara sÄ att anseendet pÄverkas. Om inte sÄ skulle företag i större utstrÀckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta pÄ sig de merkostnader som tillkommer med sÀrredovisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillförlitliga och likvÀrdiga lÀrares bedömningar Àr enligt lÀsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jÀmföra elevers resultat pÄ normerade lÀstest som mÀter olika dimensioner i lÀsningen med lÀrarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lÀrare har att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition Àr att skapa samstÀmmighet, om vilka förutsÀttningar som spelar roll för en god lÀsutveckling.Studien Àr förankrad bÄde i den kvantitativa och kvalitativa forskningen dÄ en del av studien Àr baserad pÄ normerade test och en del av studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spÀnnvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, dÄ elever i luspunkt 14 har fler rÀtt pÄ ett antal tester Àn elever bedömda i luspunkt 18a.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie Àr vad som pÄverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att vÀlja till deras karriÀrval. För att förstÀrka syftet har vi valt att fokusera pÄ elevernas övergÄng frÄn SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och pÄ vilket sÀtt de har en pÄverkan pÄ deras val av karriÀr. Centrala teorier som anvÀnds för undersökningen Àr planned happenstance som Àr utvecklad teori frÄn Krumbolts och vi har Àven careership som Àr skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebÀra nÀr en individs handlingsmönster förÀndras frÄn hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fyra elever som befinner sig pÄ SFI-utbildningen.