Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mÄngfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mÄngfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor pÄverkar den biologiska mÄngfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mÄngfald och vad förutsÀttningarna för det har varit. Dessa tvÄ studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan pÄverkar den biologiska mÄngfalden och orsakerna som pÄverkar golfbanans förmÄga att skapa biologisk mÄngfald. Det ökar förstÄelsen för planerare för var och hur en golfbana kan anvÀndas i planeringen och vilka faktorer som pÄverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mÄngfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan anvÀndas för att öka den biologiska mÄngfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan ocksÄ bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utstrÀckning Àr avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mÄngfald.

Barn till missbrukare sÀgs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svÄra situation. Det Àr viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet fÄr hjÀlp att hitta andra vÀgar att lösa sin svÄra situation pÄ. Att ha förstÄelse och kunskap om hur det Àr att vara barn i en familj dÀr nÄgon av förÀldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk Àr en nödvÀndig förutsÀttning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan pÄverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr den huvudsakliga undersökningspopulationen bestÄtt av förÀldrar till barn som har missbruksproblem i sin nÀrhet.

I Sverige finns ett ökande problem nÀr det gÀller missbruket av alkohol och/eller andradroger och det finns ett klart samband mellan missbruk och psykisk ohÀlsa.Samsjuklighet Àr av multifaktoriell karaktÀr och samhÀllets stigmatisering genererar ettstort lidande och i mÄnga fall social utslagning. SjukvÄrden och socialtjÀnsten förvÀntassamarbeta, men samhÀllets begrÀnsade resurser och bristen pÄ kunskap, gör att patientermed samsjuklighet ofta faller mellan stolarna. Syftet med studien Àr att undersöka hurpatienter med samsjuklighet upplever vÄrden pÄ en lÄst missbruksavdelning. Urval: 12-15patienter vÀljs ut i samrÄd med en sjuksköterska pÄ en lÄst missbruksavdelning inomVÀstra Götalandsregionen. Följande kriterier kommer att tillÀmpas: 1) de intervjuadeskall vara frivilligt vÄrdade, 2) ha en uttalad vilja att fÄ berÀtta om sina upplevelser avvÄrden, 3) ha varit vÄrdade minst tvÄ gÄnger tidigare.

Syftet med denna studie Àr att belysa nio killars förhÄllande till skönlitteratur i skolan och pÄ fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som bÄde verksamma pedagoger och lÀrarstuderande kan ha nytta av. För att fÄ insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterÀr lÀsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrÄn vÄr forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I vÄra kommentarer fokuserar vi oss pÄ informanternas utsagor, och belyser dÀrefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lÀrare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fÄtt samt stÀller dem i relation till övergripande frÄgor rörande svensklÀrares litteraturdidatik.

VÄrt examensarbete heter ?Det Àr inte bara det att vi sÀtter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollÀrares intentioner med att arbeta med musik. Titeln Àr tagen frÄn intervjun med förskollÀraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollÀrares intentioner har vi inte hittat, men dÀremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan. Sex förskollÀrare har deltagit frivilligt i vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnt Àr intervjuer, men vi observerande Àven en musikstund med varje förskollÀrare. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka intentioner förskollÀrare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att frÀmja barns utveckling. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr som följer: Hur arbetar de utvalda förskollÀrarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssÀtt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollÀrarnas arbetssÀtt beroende pÄ sprÄkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollÀrarna sina val av sÄnger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollÀrarna har nÄgon slags underliggande mening i sÄvÀl sÄngval som övrig planering av musikstunden.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty.

Bakgrund och problem: I och med en Àldre befolkning ökar trycket pÄ det offentliga Sverigeatt skapa lösningar för att lösa framtida problem. Sedan 1990-talet har fler och fler kommunerbörja organisera frivilliga krafter för att öka kvalitén och utveckla om Àldreomsorgen. Studierunder den tiden visade pÄ att det fanns ett starkt stöd för att de frivilliga skulle ses som ettkomplement till kommunernas verksamheter samtidigt som vissa forskare sett en trend mot attde frivilliga skulle gÄ bort frÄn rollen som komplement och med fÄ en substituerande roll.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring av defrivilligas roll inom ÀldrevÄrden sedan 1990-talet och hur denna förÀndring ser ut. Vidaresyftar uppsatsen till att förklara olika aktörers syn pÄ de frivilligas roll inom den offentligaÀldreomsorgen idag. Samt beskriva hur olika aktörers syn pÄverkar deras hantering av defrivilliga i relation till kommunens egen personal.AvgrÀnsning: Uppsatsen avgrÀnsas till att studera tvÄ utvalda kommuner ochfrivilligverksamheten kopplad till deras verksamheter inom Àldreomsorgen.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar och uppfylla dess syfte sÄ har en fallstudiegenomförts med kvalitativa intervjuer som har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Tillsammans med det empiriska materialet och uppsatsensanalysmodell har jag kunna komma fram till att det inte finns nÄgot stöd för att de undersöktakommunerna anvÀnder sig av de frivilliga som ett substitut till den ordinarie personalen.

Both authors of this study have been involved in the School of Business at UmeÄ University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement. The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjÀnar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fÄtt barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom frÄn familjer med en ensamstÄende mamma som har fÄttbarn pÄ egen hand med hjÀlp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, kÀnslor och Äsikter inför Àmnet samt kunskapskÀllor kring tillblivelse.

Att vissa grupper deltar pÄ samhÀllets olika arenor i lÀgre utstrÀckning Àn andra, Àr tÀmligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sÀtt att angripa problemet Àr att studera dem som trots allt deltar frÄn dessa sÄ kallade marginaliserade grupper. Tanken Àr att hÀrigenom finna ledtrÄdar till hur medborgerligt deltagande kan uppstÄ och vilka effekter det i sÄ fall fÄr. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen Àr ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad.

Den 1 november 2010 trÀdde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de smÄ företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten mÄste de uppfylla tvÄ av dessa tre krav:? Högst tre anstÀllda.? En balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer Àn 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen vÀljer 76 procent att inte ha nÄgon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, Àr det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse och beskriva smÄ nystartade aktiebolags skÀl till att vÀlja en frivillig revision och pÄ sÄ sÀtt lÄta sig bli frivilligt granskad.

HÄllbarhet Àr ett begrepp som blir allt viktigare i samhÀllet, sÀrskilt dÄ vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgÄngar Àn vad jorden Àr kapabel att Äterskapa pÄ ett Är. CSR Àr en viktig del av hÄllbarhet och bestÄr av tre olika omrÄden; ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvar. Företag inom klÀdindustrin har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media nÀr det frÀmst gÀller deras miljömÀssiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dÄliga arbetsförhÄllanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier krÀver dessutom enorma mÀngder energi- och vattenförbrukning och slÀpper ut stora mÀngder föroreningar vilket pÄverkar miljön.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva chilenares upplevelser av att Ätervandra till sitt hemland Chile efter att ha varit bosatta i Sverige som flyktingar. Speciellt fokus ligger pÄ mellanmÀnskliga relationer och dess betydelse. Undersökningen syftar till en djupare förstÄelse av upplevelsen om Ätermigration.FrÄgestÀllningar för att uppnÄ syftet Àr: -Vilka anledningar pÄverkar beslutet att Ätervandra?-Vilket stöd anser flyktingen vara viktigt frÄn Sveriges hÄll samt frÄn Chiles hÄll nÀr man ÄtervÀnder och Äter skall integreras i Chile?-Hur upplever den före detta flyktingen mötet med det chilenska samhÀllet nÀr denne Àr tillbaka i sitt hemland samt hur upplevs de mellanmÀnskliga relationerna? Teori: Bubers dialogfilosofi samt begreppet stöd hÀmtat frÄn House studie frÄn 1981. Metod: Studien har en kvalitativ och deduktiv strategi.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.