Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka vilka förutsättningar som finns i den fysiska inomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen på Fritidshemmet. För att få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi valt att göra observationer. Detta har vi gjort på ett Fritidshem under tre dagar, två timmar vardera. De resultat vi har kommit fram till är att en meningsfull fritid kan erbjudas genom att förutsättningar för olika typer av lek ges. Utformningen av innehållet i lokalerna och tillgången på löst material utgör dessa förutsättningar..

Lek är något som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien är att belysa vad barn och lärare inom förskola, förskoleklass, skola och Fritidshem anser om lek och lärande. Dessutom har syftet varit att ta reda på hur lärarna tror att lek kan påverk barns lärande. Mina övergripande frågeställningar är: Vad är barns och lärares uppfattning om begreppet lek? Vad är barns och lärares uppfattnig om begreppet lärande? Jag har även valt frågeställningen: Vilka effekter anser lärare att tematiskt arbete och lek har på barns lärande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lärare i förskola, förskoleklass, skola och Fritidshem.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot Fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där Fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning Fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan. Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål. Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om Fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och Fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i Fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i Fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners Fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a).

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? Fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? Fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r Fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några Fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några Fritidshem angående den sociala träningen.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom Fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att Fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på Fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på Fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att Fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på Fritidshemmet. För att undersöka lärandet på Fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i Fritidshem.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och Fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och Fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan Fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och Fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Syftet med studien har varit att inom kontexten Fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella Fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella Fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella Fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra Fritidshem.

Syftet med den här studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur föräldrar upplever barns lärande på Fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom ämnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio föräldrar som alla har barn på Fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av föräldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod använts. Denna studie har fördjupat vår förståelse om hur föräldrar upplever barns lärande på Fritidshemmet.

The purpose of my study is to find out which way the extended school staff has their knowledge about conflicts, what they think is the cause of a conflict and how they handle conflicts.To answer these questions, I have chosen to do interviews with an available group. I interviewed six persons of different gender, age, nationality and they have been working from three to twenty years at afterschool care.I have analyzed my empirical material using Szklarkis four causes of a conflict and Malténs strategies for conflict management.My conclusion is that the after-school staff's knowledge is mostly based on experience, partly through work with children group in afterschool care and as a youth leader in the voluntary sector. The strategy almost always used for the after-school staff were the collusion strategy.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och Fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och Fritidshemmet.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni på fritids idag? ? en studie om barn lärande på Fritidshem Malmö: Grundlärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa barns lärande på Fritidshem. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan barns lärande på Fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lär sig på Fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring Fritidshemmet överhuvudtaget och därför finns det inte heller mycket kring just barns lärande på Fritidshemmet.