Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom Fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att Fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på Fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på Fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att Fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på Fritidshemmet. För att undersöka lärandet på Fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i Fritidshem.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och Fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och Fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan Fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och Fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Syftet med studien har varit att inom kontexten Fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella Fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella Fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella Fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra Fritidshem.

Syftet med den här studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur föräldrar upplever barns lärande på Fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom ämnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio föräldrar som alla har barn på Fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av föräldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod använts. Denna studie har fördjupat vår förståelse om hur föräldrar upplever barns lärande på Fritidshemmet.

The purpose of my study is to find out which way the extended school staff has their knowledge about conflicts, what they think is the cause of a conflict and how they handle conflicts.To answer these questions, I have chosen to do interviews with an available group. I interviewed six persons of different gender, age, nationality and they have been working from three to twenty years at afterschool care.I have analyzed my empirical material using Szklarkis four causes of a conflict and Malténs strategies for conflict management.My conclusion is that the after-school staff's knowledge is mostly based on experience, partly through work with children group in afterschool care and as a youth leader in the voluntary sector. The strategy almost always used for the after-school staff were the collusion strategy.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i Fritidshem och lokalpolitiker har p? Fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? Fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som Fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar Fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i Fritidshem och lokalpolitiker ser Fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i Fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och Fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och Fritidshemmet.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni på fritids idag? ? en studie om barn lärande på Fritidshem Malmö: Grundlärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa barns lärande på Fritidshem. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan barns lärande på Fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lär sig på Fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring Fritidshemmet överhuvudtaget och därför finns det inte heller mycket kring just barns lärande på Fritidshemmet.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och Fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt Fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man på Fritidshem i Umeå använder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var Fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter Fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att Fritidshemmen använder naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på Fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och Fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika Fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på Fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på Fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt.

Abstract Titel: Djurassisterad terapi i Fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en Fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i Fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på Fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga Fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.