För att undersöka vad kvalitet är för Fritidshemmen har åtta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrån olika perspektiv och för att skapa en förståelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att Fritidshemmen beskriver kvalitet utifrån teman som de arbetar med i verksamheten även att dess tolkning kan förstås i relation till dess verksamhet och vad som för dem är relevant att arbeta med för att uppnå målen..

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om Fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla Fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett Fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på Fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och Fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen ? Grundlärare mot Fritidshem ? innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras.

Mitt syfte med detta arbete är att belysa vad fritidspedagogik är och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser på begreppet. Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in material till detta arbete. Enkäterna delades ut till lärare, anställda på Fritidshem och rektorer på fyra skolor. Fritidspedagogik är enligt litteraturen och även respondenterna baserad på lek men innefattar även styrda aktiviteter. Skolinspektionen och även många av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén på Fritidshemmen.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett Fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i Fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då Fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på Fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på Fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, Fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot Fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på Fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se Fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på Fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i Fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag Fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i Fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet.

Många barn går på Fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på Fritidshemmet. Det finns styrdokument om Fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på Fritidshemmet. Två Fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Många barn går på Fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på Fritidshemmet. Det finns styrdokument om Fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på Fritidshemmet. Två Fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på Fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två Fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda Fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella Fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella Fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar. - Vad vet föräldrarna om Fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors Fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på Fritidshemmet.

We want to search knowledge in how teachers with a focus on after-school recreation centre estimate how their own competence is used in after- school recreation center and school and what expectations/apprehensions they have on their profession in the future. In our study we have asked teachers with a focus on after-school recreation center how they estimate that their competence has been used in after-school recreation center during the last three years. The method we have used to illustrate this is the Delphi method Nordänger (2009), where we interviewed eight respondents by e-mail. From the responses, we have found that teachers with a focus on after-school recreation center experience that their skills should get more attention in the school. They want to combine care and pedagogy that supports students' physical, intellectual, social and emotional development.

Syftet med studien är att genom intervjuer med fyra pedagoger på olika Fritidshem undersöka Fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförståelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar Fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framväxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lärande och lek samt pedagogiska perspektiv på utevistelsen. Resultatet från intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för ämnet relevant forskning. Undersökningen visar att Fritidshemmen har olika förutsättningar för utevistelse.