Syftet med denna uppsats är att beskriva hur lärare och ansvariga uppfattar de lärande som sker i ett Fritidshem som är inspirerat av Reggio Emilias arbetssätt. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört två intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt Fritidshem i Piteå. Intervjuerna genomfördes under april 2007 på Fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar väl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgångspunkten är lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell är estetiska uttryckssätt samt en medveten dokumentation av de lärande som sker..

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i Fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i Fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i Fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i Fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i Fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur Fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på Fritidshemmet.

Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett Fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för Fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett Fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på Fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på Fritidshemmet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och Fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och Fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på Fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan Fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö.

Syftet med min studie har varit att undersöka om Fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för Fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två Fritidshem i två olika kommuner.

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan Fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan Fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och Fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan Fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.

Syftet med vår rapport var att studera och analysera hur aktiva pedagoger på ett Fritidshem uppfattar sitt arbete med jämställdhet. Forskningsfrågorna vi ställde oss var hur pedagogerna uppfattar att de aktivt arbetar med jämställdhet och hur pedagogerna uppfattar att barnens agerande har ändrats i och med jämställdhetsarbetet. Utifrån dessa forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med förskollärare, två kvinnliga och en manlig som arbetar på ett Fritidshem i en kommun i Norrbotten. I resultatet och analysen redogör vi för våra tolkningar utifrån de intervjuade pedagogernas svar, samt de observationer vi gjorde på Fritidshemmet. Resultatet visar att pedagogernas jämställdhetsarbete är en viktig del för att läroplanens värdegrund ska komma att genomföras i Fritidshemmets verksamhet.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare som gått lärarutbildningen med inriktning mot Fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och på Fritidshemmet, för att få en klarare bild av hur de ser på sig själv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framväxt och utveckling såväl som Fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgångspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att människan får en social identitet med hjälp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lärare i Fritidshem som är utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utläsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lärarkategorierna fungerar tillfredställande. Lärarna i Fritidshem uttrycker en önskan att få fortsätta arbeta inom både skola och Fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, något som många av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i Fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påFritidshemmet?Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påFritidshemmet?Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett Fritidshem med tio elever i årskurs två.I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på Fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra Fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika Fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/Fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/Fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/Fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två Fritidshem varav ett av Fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om Fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i Fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika Fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika Fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i Fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har Fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i Fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på Fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta Fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på Fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och på Fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsätt med barn med autism.