Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.

Idag finns dataprogram för bearbetning av texter pÄ svenska i syfte att skapa lÀttlÀsta texter. CogFLUX Àr en modul ingÄende i EasyReader som anvÀnds som verktyg för att skriva om texter till lÀttlÀst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmÄga att underlÀtta lÀsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mÄtt utarbetade för att mÀta om texter Àr lÀttlÀsta. MÄtt som LIX och OVIX anvÀnds för att mÀta i vad mÄn en text Àr lÀttlÀst, dÀr man mÀter antalet ord per mening, lÄnga ord samt unika ord.denna studie har en grupp personer fÄtt genomgÄ ett test dÀr de svarar pÄ frÄgor med utgÄngspunkt frÄn utvalda texter.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Skolverket har under vÄren 2010 tagit fram en ny rapport om IT anvÀndning och ITkompetens bland elever pÄ grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolÄren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare Är var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en utbildningspraktik förstÄ konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring vÀrdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en kÀllkritisk medvetenhet och allÀmna kunskaper pÄ och om Internet.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen Àr att konkurrensutsÀtta marknader och förhindra att skattemedel anvÀnds pÄ ett otillbörligt sÀtt. En konsekvens av lagen Àr att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lÀgga stor vikt vid priset och kostnader istÀllet för att vÀga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen pÄverkar kvaliteten pÄ de tjÀnster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige Àr ett demokratiskt samhÀlle dÀr strÀvan efter alla mÀnniskors lika vÀrde och att alla mÀnniskors röst Àr lika mycket vÀrd. Pedagogerna som arbetar pÄ förskolorna lÀgger grunden till barns demokratiska tankesÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar pÄ förskolorna tillÀmpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning Àr att pedagogerna i slutÀndan ska stödja barnen att vara med och pÄverka och utvÀrdera sin egen vardag.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

FritidsgĂ„rdar Ă€r troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och nĂ€r började man med det? Detta Ă€r frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spĂ„r: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lĂ€ra sig nĂ„got som de inte kan fĂ„ i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Svensk samhÀllsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats frÄn i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstÄtt för spridningen av information. Detta har fÄtt stort genomslag pÄ statlig nivÄ dÀr ett antal nÀmnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebÀr bland annat att sÄvÀl medborgare som företag ska kunna hÀmta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk sjÀlvbetjÀning i flera Àrenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjÀnster utvecklats och för nÀrvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för nÀringslivet.

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Ă€r en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar pĂ„ varför det efterfrĂ„gade i undersökningen intrĂ€ffar (brist pĂ„ attraktivitet och lĂ„g anvĂ€ndning).

Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.