Stadens flexibla vardagsrum - ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna
Fysisk planeringSpatial planning - urban designSpatial planning - social planningSpatial planning - local planningTorgomvandlingStortorgOffentlig mötesplatsFlexibilitetMålpunkterAttraktivitetTrygghetRumslighet
Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg,
Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en
vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog.
Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och
bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget
omvandlads, och det flexibelt.
Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag
vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda
till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande
evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och
alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen
av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en
fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för
att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på
attraktivitet och låg användning).
I den första delen ges det en vetskap utifrån teorier och begrepp som behandlar
utgångspunkter för den offentliga platsens liv, torgets rumslighet, avläsning
av staden med våra sinnen, rummets möblering samt möjligheter kontra hot för
ett folkrikt uteliv. Rådande uppfattningar, företeelser och element som tar
uttryck i staden beskrivs här för att i de nästkommande delarna kunna utgöra en
grund och förståelse för hur det ter sig väl på plats.
I den andra delen skapas en lärdom där två omvandlade och arkitekturprisade
stadstorg analyseras för att både finna goda aspekter samt fallgropar i form av
användning och utformning. Det ger applicerbara principer gällande hur ett
stadstorg i modern tid bör skapas för att generera folkliv och ökad användning
med hänsyn till flexibilitet. Analysen visar teorier och begrepp i en faktisk
miljö.
I den tredje delen presenteras resultatet, vilket innebär att tidigare delars
framkomna material sätts i relation till fallet Fristadstorget. Omgestaltningen
utgår från rådande platsförhållanden tillsammans med applicerbara tidigare
framkomna punkter. Gestaltningen av det nya Fristadsstorget tilldelas
målpunkter som kan föra samman och främja kontakt mellan människor samt skapa
förutsättningar för uppehåll på torget. Dessa målpunkter görs till stor del
flexibla i sitt eget utförande, integrerade och flyttbra, vilket skapar en
större sammanhållen fri yta vid behov.
I slutdiskussionen ges avslutande tankar som fastslår att människor alstrar
människor, vilket ger folkliv. För att människor ska vilja uppehålla sig på en
plats bör en tillfredsställande vistelsemiljö ges - vilket även kan utläsas som
målpunkter. Dessa kan lätt bli objekt och element som skäl yta, därför måste
extra hänsyn och avvägning göras vid planerandet av målpunkter, särskilt om
utgångsläget är att skapa en flexibel plats.