Stadens flexibla vardagsrum
ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna
Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning). I den första delen ges det en vetskap utifrån teorier och begrepp som behandlar utgångspunkter för den offentliga platsens liv, torgets rumslighet, avläsning av staden med våra sinnen, rummets möblering samt möjligheter kontra hot för ett folkrikt uteliv. Rådande uppfattningar, företeelser och element som tar uttryck i staden beskrivs här för att i de nästkommande delarna kunna utgöra en grund och förståelse för hur det ter sig väl på plats. I den andra delen skapas en lärdom där två omvandlade och arkitekturprisade stadstorg analyseras för att både finna goda aspekter samt fallgropar i form av användning och utformning. Det ger applicerbara principer gällande hur ett stadstorg i modern tid bör skapas för att generera folkliv och ökad användning med hänsyn till flexibilitet. Analysen visar teorier och begrepp i en faktisk miljö. I den tredje delen presenteras resultatet, vilket innebär att tidigare delars framkomna material sätts i relation till fallet Fristadstorget. Omgestaltningen utgår från rådande platsförhållanden tillsammans med applicerbara tidigare framkomna punkter. Gestaltningen av det nya Fristadsstorget tilldelas målpunkter som kan föra samman och främja kontakt mellan människor samt skapa förutsättningar för uppehåll på torget. Dessa målpunkter görs till stor del flexibla i sitt eget utförande, integrerade och flyttbra, vilket skapar en större sammanhållen fri yta vid behov. I slutdiskussionen ges avslutande tankar som fastslår att människor alstrar människor, vilket ger folkliv. För att människor ska vilja uppehålla sig på en plats bör en tillfredsställande vistelsemiljö ges - vilket även kan utläsas som målpunkter. Dessa kan lätt bli objekt och element som skäl yta, därför måste extra hänsyn och avvägning göras vid planerandet av målpunkter, särskilt om utgångsläget är att skapa en flexibel plats.