Varför har man biljardbord på fritidsgårdar?
Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det? Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus. Jag har i litteraturen inte funnit stöd för att det som Broady (1998) skriver är ?individers, grupper eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position?. Biljardspelande är troligtvis varken ett medvetet eller omedvetet sätt för ungdomar att förbättra sin position. Det är framför allt inte det från fritidsgårdarna uttalade motivet för att erbjuda biljardspel på gården. ? Är det för att det historiskt sett alltid funnits biljardbord på hem- och fritidsgårdar, med andra ord något som följde med från England när Natanael Beskow och Ebba Pauli efter Settlementrörelsens mönster startade Birkagården, det som kom att bli den första Hemgården? Jag har sökt svaret i historien. Jag har i litteraturen inte heller funnit något stöd för att biljardbordet invandrat till svenska fritidsgårdar tillsammans med själva idén med verksamhet för ungdom. Även om det nämns att man både på settlementet Toynbee Hall i London och på Jane Addams? Hull House i Chicago hade biljardbord, hittar jag inga belägg för att de tidiga svenska hem- och fritidsgårdarna använde biljard i sin verksamhet. ? Var det så att man från fritidsgårdarnas sida i preventivt syfte försökte locka ?buset? från gatan genom att erbjuda något som var attraktivt men ansågs ske i en destruktiv miljö? Jag sökte svaret i fritidsgårdarnas verksamhet under 50- och 60-talet. Litteraturen innehåller mycket få redogörelser av de bakomliggande motiven för olika verksamhetsformer och jag har inte funnit några som avhandlar biljard. Jag har hittat mycket om motivet bakom fritidsgårdar och det är oftast ett brotts- eller ?moral?-preventivt syfte. Även verksamheter som har jämställdhet som syfte omnämns men inte biljard. Jag genomförde en enkätundersökning via mail där jag vände mig till fritidsgårdar som listades vid en sökning på ordet ?fritidsgård? på Internet. Av svaren utläste jag att de flesta gårdarna har biljardbord och att man i de flesta fall haft det i många år. Gårdarna har oftast investerat minst 20 000:- i biljardbord. Bordet används ofta för att skapa bärande relationer även om motivet för inköp för var att ungdomarna efterfrågat biljard. Hos de få fritidsgårdar som valt att inte köpa biljardbord verkar medvetenheten om biljardbordets inverkan på gården vara större än hos dem som investerat i bord. Under uppsatsskrivningen våren 2007 har jag pratat med närmare hundra fritidsledare, utbildare av fritidsledare och tjänstemän på kommunala och statliga institutioner för ungdomsfrågor och ingen har haft svaret på min fråga om när biljardborden gjorde sitt inträde på svenska fritidsgårdar och varför. Många har liksom jag gissat men grundfrågan är fortfarande obesvarad.