Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser sÄ olika ut, det vill sÀga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie dÀr jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de bÄda lÀnderna. Mina frÄgestÀllningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gÀllande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebÀr Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gÀllande transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrÄn mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stÄtt bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I bÄde Sverige och Argentina tillhandahÄller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemÄl.

SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrÀtten, och har fokuserat pÄ förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, sÄsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att faststÀlla gÀllande svensk asylrÀtt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhÄlls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention Àr en flykting en person som inte kan eller inte vill anvÀnda det skydd för liv och frihet som staten mÄste medge medborgare och övriga invÄnare. Asylgrunden förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, Äterfinns i flyktingbestÀmmelsen, utlÀnningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell lÀggning Àr en del av tillhörighet till en viss samhÀllsgrupp, vilket innebÀr att dessa typer av förföljelse utgör asylskÀl.

Syftet med denna studie har varit att se hur lÀrare i Ärskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska omrÄden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lÀrare pÄ begreppet fostran? I den svenska lÀroplanen talas det om en fostran som inte Àr definierad och dÄ det Àr lÀrarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, Àr det intressant att se hur lÀrare resonerar kring begreppet. Denna studie utgÄr ifrÄn sex stycken forskningsfrÄgor som syftar till att belysa hur de intervjuade lÀrarna ser pÄ fostran i skolan: vad fostran Àr och hur det kommer till uttryck; vad lÀrarna utgÄr ifrÄn nÀr de fostrar; om det Àr nÄgon skillnad mellan olika Ärskurser och sociala omrÄden samt om de anser att det finns nÄgon grÀns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska omrÄden.

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Vid tvister om mindre vÀrden kan ordinÀra processformer bli oproportionerligt kostsamma, sÀrskilt vid grÀnsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. SÄdana faktorer har bevisats avskrÀcka EU:s medborgare frÄn att vÀnda sig till domstol med smÄmÄl. För att avlÀgsna sÄdana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rÀttegÄngsförfarande vid grÀnsöverskridande tvister om mindre vÀrden. DÀrför infördes den europeiska smÄmÄlsförordningen Är 2009. Förordningens syfte Àr bland annat att förenkla och pÄskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sÀnka kostnaderna.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) Àr den snabbast vÀxande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det Àr en av de mest skadliga formerna av avfall för mÀnniskors hÀlsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand pÄ rÀtt sÀtt. Sverige pÄbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket Àr av de högsta insamlingsnivÄerna inom EU, men trots det slÀngs fortfarande smÄtt el-avfall sÄ som hushÄllsprodukter, mobiltelefoner och lÄgenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgÀnglighet pÄ insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushÄllsavfallets sammansÀttning visar att innehÄllet av el-avfall i stort sett Àr oförÀndrat, trots ökad tillgÀnglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbÀttringsÄtgÀrder har antingen tittat pÄ insamlingssystemets brister utifrÄn ett nationellt perspektiv eller pÄ effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. UtifrÄn dessa har slutsatser dragits om allmÀnna brister och potentiella förbÀttringsÄtgÀrder.

Syftet med denna uppsats Ă€r att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad pĂ„ Dahls polyarkikriterier omgjorda till pĂ„stĂ„enden om Region Halland har anvĂ€nts för att uppnĂ„ syftet. PĂ„stĂ„endena Ă€r fattade utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, dĂ€r lika röstrĂ€tt rĂ„der? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) VĂ€rderar beslutsfattarna sitt beslut utifrĂ„n det som medborgarna önskar? 5) RĂ„der ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen Ă€r att tre av fem uppstĂ€llda pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekt uppfyllda.