Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

De senaste Ärens trend inom stads- och samhÀllsplanering i Sverige Àr att kommuner och stÀder alltmer ser de svenska stÀderna och stadsrummen som varor pÄ en köp och sÀlj marknad dÀr privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och fÄr större utrymme i frÄgor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, dÀr varumÀrken och tecken pÄ reklampelare utgör symboler som stadens invÄnare göds med enligt logiken störst, bÀst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gÀller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen Àr att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumÀrkes - fetischism och dess inverkan pÄ stadsrummet i Sverige. Med utgÄngspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vÄr tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? Àn.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra lÀnder, och vad denna gestaltning beror pÄ. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av Äret varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om sÄvÀl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mÀnskliga rÀttigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militÀra insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmÀnhet som tyder pÄ reaktioner och stÀllningstagande.

SammanfattningGymnasielĂ€rarens naturvetenskapliga förmĂ„ga att förankra hĂ„llbar kunskap bygger pĂ„ gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen Ă€r enorma, nĂ€r lĂ€raren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mĂ„l. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tĂ€nkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det Ă€ndĂ„ implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lĂ€rande (PBL) har förutsĂ€ttningarna att utveckla och stĂ€rka elevernas initiativtagande förmĂ„ga, analyserande fĂ€rdigheter och innovativa lösningar.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats dÀr hon trots sin osynlighet varit konstant nÀrvarande. Att inte kvinnan fÄtt större uppmÀrksamhet har att göra med de normer och vÀrderingar som funnits i samhÀllet rörande genus. Det Àr först nu de senaste femtio Ären som vi kan tala om nÄgon större förÀndring, dÀr kvinnan ses som en mÀnniska, likvÀrdig med mannen. Som framtida lÀrare anser vi det viktigt att Àven lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen dÄ det kan vara lÀtt att falla in det patriarkala samhÀllet som stÀndigt skildras i undervisningen. Med den hÀr uppsatsen har vi fÄtt möjligheten att fördjupa vÄr kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan vÀxt fram och hur hennes vÀg mot sjÀlvstÀndighet sÄg ut, vilka normer och vÀrderingar som hon kom att kÀmpa mot.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lÀrare mot yngre Äldrar förhÄller sig till och arbetar med vÀrdegrunden genom litteraturen. DÀr litteraturen anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frÄgor som berör skolans vÀrdegrund. UtifrÄn detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans vÀrdegrundsarbete och dÀrtill lÀrares beskrivna mÄl med vÀrdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mÄl Àr att föra en diskussion om synen pÄ skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och vÀrdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lÀrare förhÄller sig till kunskapsuppdraget och vÀrdegrundsuppdraget, dÀr litteraturen fÄr ha en central plats för arbetet med vÀrdegrundsfrÄgor.