Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att granska kommunernas roll och sjÀlvstyrelse i en förÀnderlig samhÀllsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhÀllsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstÄ de demokratiska effekterna av dessa förÀndringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har pÄverkat den kommunala demokratin, frÀmst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjÀnstemÀn ökat. AvstÄndet mellan valda och vÀljare har vÀxt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen pÄ den kommunala sÄvÀl som pÄ den nationella nivÄn.Uppsatsens metod Àr en kvalitativ textanalys.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom idéanalys fÄ en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra lÀroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som lÀser 50 respektive 100 poÀng samhÀllskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som Äterfinns. Varje konception innebÀr olika sorters medborgarfostran och dÀrmed ocksÄ olika meningserbjudanden. HuvudfrÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vilka tÀnkbara meningserbjudanden nÀr det gÀller medborgarfostran kan utlÀsas av innehÄllet i de nÀmnda lÀroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, tvÄ frÄn vardera inriktningen, Àr en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner anvÀnds.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer. Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Varje Är uppskattas en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning och knappt en tredjedelrapporteras ha drabbats av en matförgiftning orsakad av bakterier eller bakteriella toxiner.Under Är 2007 drabbades drygt 2500 EU-medborgare av matförgiftning orsakade avstafylokockenterotoxiner (SEs). I livsmedel har man sett att produktion av SEs framförallt Àrkopplat till Staphylococcus aureus. Studier har visat att SEA följt av övriga klassiska SEs Àrde toxin som oftast orsakar matförgiftningar.Detta kandidatarbete har haft som mÄl att sÀtta upp en ELISA för kvantitativ bestÀmning avstafylokockenterotoxin A och C i BHI-buljong (brain heart infusion) och pastöriserad mjölkmed fetthalt 1,5 %. Ytterligare mÄl var att faststÀlla nedre grÀnsen för att kvantitativtbestÀmma enterotoxininnehÄllet med anvÀnd ELISA. Detta för att kunna jÀmföraenterotoxinproduktionen hos S.

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.