LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i lÀroplaner samt i SOU-betÀnkande och se hur termen har förÀndrats över tid frÄn 1960-talet och fram till idag. DÀrför har följande frÄgestÀllningar stÀllts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregÄr de tre lÀroplanerna? Hur framtrÀder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förÀndras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i lÀroplanerna samt i olika SOU-betÀnkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pÄgÄtt och pÄgÄr kring ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har anvÀnts för denna studie Àr textanalys, vilken har utgÄtt frÄn lÀroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebÀr att uppgiften blir att kartlÀgga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltsÄ att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsÀndarorienterade tolkningsstrategin vilken innebÀr att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools? role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels ? since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg?s stages of moral development (with teachers? evaluations of students? capacity as a reference point of the students? actual level of moral development) as well as on Kieran Egan?s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different ?shapes of understanding?).

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.

Introduktion: Sverige har en stadigt ökande andel Àldre medborgare. DÄ en person frÄn ett Àldreboende behöver uppsöka en röntgenavdelning för att undersökas kan det innebÀra lÄng tid borta frÄn Àldreboendet, Àven om undersökningen som sÄdan inte Àr sÀrskilt tidskrÀvande. Transporter och vÀntan pÄ dessa kan ta flera timmar i ansprÄk. Detta kan ofta innebÀra en stor pÄfrestning för den Àldre personen med oro, rÀdsla och förvirring som följd. Vid Lunds universitetssjukhus finns det sen Är 2008 enligt en förlaga frÄn Norge en mobil röntgenenhet som kan utföra undersökningar pÄ Àldreboenden och Hospis i Lund med omnejd.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

Min uppsats handlar om ordförstÄelse och Àr en studie i klarsprÄkets tecken: Hur mycket förstÄr en person med svenska som andrasprÄk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trÀdde sprÄklagen i kraft, vilket betyder att de sprÄkpolitiska mÄlen frÄn 2005 Àr lagfÀsta. Svenska Àr nu huvudsprÄk och ska kunna anvÀndas inom alla samhÀllsomrÄden. Men hur fungerar den sprÄkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstÄs i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmÄl endast förstÄr drygt hÀlften av orden i juridiska texter, hur stor Àr dÄ ordförstÄelsen hos personer med svenska som andrasprÄk? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar myndigheters texter.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

I Sverige kan individer antingen bedömas begrÀnsat eller obegrÀnsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller vÀsentligt anknuten fö- religger obegrÀnsad skattskyldighet och svensk beskattningsrÀtt för samtliga in- komster. IL rÀknar upp olika grunder pÄ vilka individen kan bedömas vÀsent- ligt anknuten pÄ. Antalet rÀttsfall pÄ omrÄdet pÄvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmÀtts större uppmÀrksamhet och betydelse Àn övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning.

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt sjÀlv mÄlar upp med vÄra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det Àr omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i vÀrlden och ta del av allt sÄ man mÄste lita pÄ att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad hÀnder runtom i vÀrlden. Jag tÀnkte granska medias roll som maktfaktor. Titta pÄ det problem som kan uppstÄ nÀr man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister stÄr inför nÀr de ska beskriva den sÄ kallade verkligheten.