Riskanalys av verksamheten i byggnad 1200 vid Arctic Paper Grycksbo
Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare. Valet av fokusgrupp som datainsamlingsmetod togs med utgångspunkt i ämnets komplexa karaktär. Jag ansåg att jag skulle få ett mer rikt material om deltagarna fick möjlighet att utforska ämnet tillsammans. Resultatdelen belyser kortfattat att förskollärarna ofta intar ett disciplinerande förhållningssätt till barns emotionella utveckling. De lägger högt värde vid emotionellt intelligenta förmågor hos barnen och anser att de bör främja dessa förmågor genom att synliggöra dem för barnen samt motverka beteenden som de anser är mindre emotionellt intelligenta genom handling-konsekvens principen. I likhet med Focaults maktperspektiv fungerar förskolan som en institution där barnen formas efter de normer och värden samhället önskar. På så sätt präglas samhället av användbara medborgare som rättar sig i ledet för att inte ses som udda i förhållande till majoriteten och risken att uteslutas ur gemenskapen minskar. Förskollärarna uttrycker också en reflekterande utgångspunkt för emotionell utveckling där barnets livsvärld och samspel mellan individer fungerar som utgångspunkt för lärande.