Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska värden och upphandlingsförfarandena är inte sällan föremål för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter är skyldiga att tillämpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgått förändring och är idag vid sidan av den nationella lagstiftningen även EU-rättsligt reglerad. Inte sällan är byggentreprenad föremål för gränsöverskridande handel, inte minst på grund av det stora antalet tjänster som är kopplade till arbetet och därmed stora ekonomiska värden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker däremot i regel på ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det råder sällan någon större konkurrens vad gäller sådan egendom, ofta på grund av byggnadernas speciella karaktär.

Djurgårdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belägen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstår då det råder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena kräver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.

Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst.Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skäl till att påstå att inträdet av allt fler köpare på marknaden är den tyngst vägande orsaken till varför högre andel förvärv blivit olönsamma..

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

Företagens definition på framgång kan variera. Det är ändå rimligt att anta att vinstdrivande företag har som mål att nå så hög lönsamhet som möjligt, sett över dess livstid. Medlen för att nå målet varierar dock. Hur som helst krävs en effektiv styrning för att leda företagen mot deras övergripande mål. Prissättning är ett av de viktigaste besluten i styrningen av företag.

Det kommersiella bruset har trappats upp på den svenska ölmarknaden och ett ökat antal aktörer har medfört en ökad konkurrens och tävlan om konsumenternas uppmärksamhet. Minimala skillnader i produktrelaterade attribut gör det svårt för ölbryggerierna att framhäva och differentiera sina varumärken från konkurrenternas. Den ökade gränshandeln har medfört svårigheter för de svenska företagen att konkurrera prismässigt med de nya utländska ölsorterna, något som pressar företagen att prestera inom marknadsföringssammanhang i syfte att motivera konsumtion av det egna varumärket. Skapandet av starka varumärken har därför blivit det moderna kommunikationsverktyget i strävan efter att ta sig igenom det detta brus. Spendrups Bryggerier och Carlsberg AB är två av de främsta företagen inom den svenska ölindustrin och har genom sin marknadsföring etablerat konkurrenskraftiga varumärken som har skapat en hög kännedom på marknaden.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Den här uppsatsen handlar om tjänstekoncessioner ur rättssäkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjänster, som måste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjänstekoncessioner. EU-rättens inslag på upphandlingsrättens område är också något som förklaras, vilket gör både EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det är rättssäkerheten som undersöks hos tjänstekoncessioner redogörs även vad som avses i allmänhet med rättssäkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rättsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvärdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjänstekoncessioner får inte innebära inskränkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Studiens syfte är att undersöka spelaktörers konkurrensförutsättningar över Internet på den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgänglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden är komplex gällande marknadsföring och på grund av att aktörer ska sälja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa påföljder. Spellagstiftningen i Sverige är inte uppdaterad och är orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det råda monopol på den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt på Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie är Internets påverkan på branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen är att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena är att marknaden kan betraktas som fungerande på grund av det ?Moment 22? läge som uppstått.

Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera Fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen.