Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.

Detta projekt har varit ett som har haft bÄde sina höga och lÄga punkter. Vi pÄbörjade detta projektet med viljan att skapa ett spel som var vÄrt, som representerade oss och som vi vill spela. Vad vi slutligen bestÀmde oss att göra var ett spel som fokuserade pÄ story och spel-kÀnsla som hade en mystisk stÀmning och sin egen stil. Detta tillsammans med ett par bra koncept och idéer sÄ pÄbörjade vi att arbeta pÄ Angel Thesis, ett action RPG. Vi har under projektets gÄng stött pÄ mÄnga svÄrigheter, nÄgot som om och igen testat gruppens moral. VÄr största svÄrighet har varit vÄrt byte utav utvecklingsplattform och spel-motor, som har skett tvÄ gÄnger under projekts gÄng.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

I den hĂ€r uppsatsen diskuteras begreppet paternalism sĂ„ som det anvĂ€nds av Danny Scoccia och Joel Feinberg. SĂ€rskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hĂ„rd paternalism. Begreppen Ă€r viktiga dĂ„ de Ă€r centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats Ă€r huvudfokus pĂ„ de moraliska begrĂ€nsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstĂ„r oundvikligen paralleller till moraliska övervĂ€ganden av mer privat karaktĂ€r. Även om uppsatsen inte lĂ€gger fram nĂ„gra argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

This paper analyses the character judge Holden in Cormac McCarthys novel Blood Meridian through an ethical perspective. The author uses several methods to analyze the character ethically, such as the western-genre, McCarthys authorship, evil as an ethical term and Friedrich Nietzsche's theory the Übermensch. The author then uses a selective group of scenes and chapters from the novel to highlighting the distinctive ethical characteristic of judge Holden. The author finds judge Holden to be the very principle of violence and blood shedding, defending and distributing these principles in his words and his actions throughout the novel. Triumphantly proclaiming his victory, judge Holden embodies the principle that whoever has the power to perform any action has then the moral right to do so.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ hur socialarbetare sjÀlva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvÄrar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering dÀr tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svÄrigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhÀllet och de samhÀllsfrÄgor som för sin tid Àr aktuella. AlltifrÄn ifall mÀnniskans existens Àr kroppslig eller andlig, till vad som hÀnder nÀr livsformer frÄn andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vÄr samtid. Genom att flytta mÀnskligheten frÄn Jorden och ut i rymden, dÀr de konfronteras med en mÀngd etiska och moraliska frÄgor ? tvingade att se över vad de sjÀlva Àr och vad de hÄller pÄ att bli.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.