Antalet Àldre har ökat i samhÀllet vilket leder till att fler Àldre behöver vÄrd och omsorg och för att möta detta Àr den hembaserade vÄrden viktig. Den viktigaste orsaken Àr att det frÄn ett samhÀllsperspektiv inte Àr rimligt att skapa tillrÀckligt med platser pÄ Àldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist pÄ Àldreboendeplatser krÀver större resurser inom hemtjÀnst och hemsjukvÄrd för att kunna vÄrda patienter i hemmet. SamhÀllet har förÀndrats och anhöriga till Àldre har inte möjlighet att vÄrda eller hjÀlpa sina kÀra i hemmet pÄ grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svÄrt för dem kunna finnas till hands. De flesta Àldre Àr multisjuka och de har ocksÄ avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vÄrdar dem.

The aim of this study has been to highlight the situation for young men within the context of honour. The aim has also been to highlight the restrictions of young men within the context of honour, and how they rebel against those demands. The study was based on a qualitative research method and carried out in Sweden. The results have been analyzed using the hermeneutic perspective. The results showed that the situation for young men within the context of honour is often manifested by controlling their sisters and the expectation that the young men support their families in the future by marring a woman who has been approved by the collective.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt naturen och mÀnniskans förhÄllande till den skildras i Nils Holgerssons underbara resa och om dessa skildringar av naturen kan tolkas som kommentarer till aktuella frÄgor och samhÀllsförÀndringar i bokens samtid.Följande frÄgestÀllningar undersöks: Hur beskrivs naturen ? vilka roller och egenskaper tillskrivs den? Hur beskrivs djuren ? vilka roller och egenskaper tillskrivs de? Samt hur skildras och kommenteras mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön ? vilket ansvar har mÀnniskan för naturen/djuren?.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgÄngsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen dÀr utnyttjande av humankapitalet Àr av avgörande betydelse. Att fÄ ta del av de anstÀlldas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lÀtt dÄ kunskapen Àven ses som en personlig konkurrensfördel. UtifrÄn detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstÄ vad som motiverar företagets anstÀllda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats Àmnar denna studie dÀrmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anstÀllda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare anvÀnder. UtifrÄn teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vÄr enkÀtundersökning.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Detta projekt har varit ett som har haft bÄde sina höga och lÄga punkter. Vi pÄbörjade detta projektet med viljan att skapa ett spel som var vÄrt, som representerade oss och som vi vill spela. Vad vi slutligen bestÀmde oss att göra var ett spel som fokuserade pÄ story och spel-kÀnsla som hade en mystisk stÀmning och sin egen stil. Detta tillsammans med ett par bra koncept och idéer sÄ pÄbörjade vi att arbeta pÄ Angel Thesis, ett action RPG. Vi har under projektets gÄng stött pÄ mÄnga svÄrigheter, nÄgot som om och igen testat gruppens moral. VÄr största svÄrighet har varit vÄrt byte utav utvecklingsplattform och spel-motor, som har skett tvÄ gÄnger under projekts gÄng.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.

I den hĂ€r uppsatsen diskuteras begreppet paternalism sĂ„ som det anvĂ€nds av Danny Scoccia och Joel Feinberg. SĂ€rskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hĂ„rd paternalism. Begreppen Ă€r viktiga dĂ„ de Ă€r centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats Ă€r huvudfokus pĂ„ de moraliska begrĂ€nsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstĂ„r oundvikligen paralleller till moraliska övervĂ€ganden av mer privat karaktĂ€r. Även om uppsatsen inte lĂ€gger fram nĂ„gra argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

This paper analyses the character judge Holden in Cormac McCarthys novel Blood Meridian through an ethical perspective. The author uses several methods to analyze the character ethically, such as the western-genre, McCarthys authorship, evil as an ethical term and Friedrich Nietzsche's theory the Übermensch. The author then uses a selective group of scenes and chapters from the novel to highlighting the distinctive ethical characteristic of judge Holden. The author finds judge Holden to be the very principle of violence and blood shedding, defending and distributing these principles in his words and his actions throughout the novel. Triumphantly proclaiming his victory, judge Holden embodies the principle that whoever has the power to perform any action has then the moral right to do so.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.