The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity.The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Studiens syfte Àr att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta pÄverkar deras vÀlbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas pÄ delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsstÀllelse i sin position. Undersökningen pekar pÄ att mellancheferna har de resurser som krÀvs för att de ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstÄnd av vÀlbefinnande för mellancheferna i undersökningen.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.

The main purpose of this essay is to study ideas concerning the concept of ?art? within the discourse of the exhibition space that is part of a fanart community. In order to do so I have used a hermeneutical and to some extent structuralistic, discourse analysis. I have examined structure and rhetorics in two established and popular communities, Fanart-Central and deviantART.My conclusions states that personal ideas regarding artistic value are undermined the joint policies, because of a collective rhetoric somewhat inherent in the community structure.When a lot of works are being based on internal knowledge of symbolics and historical narratives, this may to some extent have consequences where unfamiliar observers might fail to notice elements of possible significance. Moreover, certain interests in keeping a united front of ?quality art? may also affect a general idea immediate to what signifies fanart.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Ondskans problem Àr ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frÄgar om existensen av en allsmÀktig, allvetande och allgod Gud Àr förenlig med ondskan i vÀrlden, samt varför en sÄdan Gud tillÄter ondska. Filosofer (som svarar jakande pÄ frÄgan om) har utvecklat ett svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegÄngar..

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn pÄ och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstÄ specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgÄr ifrÄn Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och mÀn utifrÄn tvÄ grundlÀggande principer: isÀrhÄllande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgÄr den ocksÄ ifrÄn tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet Àr synsÀttet pÄ eleven.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.