Sökresultat:
5018 Uppsatser om Framtida möjligheter - Sida 25 av 335
Ungas syn pÄ yrken i ett mÄngkulturellt samhÀlle : Utlandsfödda gymnasieelevers vÀrderingar om yrken och sin egen framtid pÄ arbetsmarknaden
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser pÄ yrken och den egna framtiden pÄ arbetsmarknaden. Den teoretiska utgÄngspunkten för att undersöka detta Àr BrownŽs teori om kulturella vÀrderingar och arbetsvÀrderingar som styr individer i deras karriÀrsval. Metoden som uppsatsen bygger pÄ Àr kvantitativ, enkÀter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever pÄ tvÄ olika skolor i stockholmsomrÄdet. I resultatet framgÄr att yrken med hög status Àr de yrken som traditionellt sÀtt har hög status och Àr vÀlkÀnda yrken internationellt. En slutstats som kan dras Àr att vid en begrÀnsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriÀrutvecklingen genom en samverkan mellan vÀrderingar och sociala faktorer.
??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??
Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i
samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren
personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs
f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det.
Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig
inom kirurgisk v?rd.
Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska
avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.
Intellektuellt kapital: en kvalitativ studie om hur tre banker arbetar med och redovisar det intellektuella kapitalet
Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
Samordningsteamets rehabiliteringsinsatser : En kvalitativ intervjustudie av deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams insatser
Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.
En doktorands önskemÄl, preferenser och framtidsförvÀntningar : - ett behandlingsprogram för lÀkemedelsindustrin i kampen om framtida arbetskraft
Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.
Reaktion och Aktion : - TillvÀxt i en digital musikvÀrld
 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet pÄ en global nivÄ till miljontals anvÀndare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansÄgs vara en produkt utan en tjÀnst eller service. Det hÀvdas att denna förÀndring Àr anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsÀttning pÄ en global nivÄ sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrÄgasÀtta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvÀgagÄngssÀtt.VÄr rapport belyser den digitala revolutionens inverkan pÄ dagens musikbolag.
VÀrdering under osÀkra förhÄllanden
Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar pÄ basis av uppskattad avkastning hos dessa och dÀrför Àr det viktigt att kunna göra sÄ rÀttvisande vÀrderingar som möjligt. I praktiken Àr detta dock svÄrt eftersom mÄnga investeringar omgÀrdas av hög osÀkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgÄngar vÀrderas under speciellt osÀkra förhÄllanden. AvgrÀnsningar: Med tillgÄngar avses anlÀggningstillgÄngar. Med speciellt osÀkra förhÄllanden avses situationer dÄ variabler som framtida kassaflöden och tillgÄngens livslÀngd inte Àr kÀnda.
Den militÀra professionens förÀndring i dagens Sverige med sÀrskilt fokus pÄ Försvarsmaktens framtida internationalisering
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjÀnstgöring ochutbildningen av officerare har förÀndrats och anpassats till det framtida kravet pÄ internationellaÄtaganden. UtifrÄn syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar pÄ om officerens attitydoch vilja att tjÀnstgöra internationellt förÀndrats och om utbildningen av officerare pÄ bÀsta sÀtthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och sÀkerhet i omvÀrlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.DÀrefter har en översiktlig bild av viljan och synen pÄ internationell tjÀnst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn pÄ internationell tjÀnst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet dÀr de huvudsakliga slutsatserna Àratt Försvarsmakten tidigt mÄste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krÀvas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare sÄ att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..
Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet : en fallstudie i Karlskrona kommun
AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.
?Du ska mÄ psykiskt bra för att fysiskt kunna klara av dina arbetsuppgifter? : En belysande undersökning om medarbetarnas uppfattningar om hur ett framtida hÀlsofrÀmjande arbete ska kunna utvecklas inom PEAB Bygg Division VÀst.
HÀlsofrÀmjande arbete inom företag kan fungera pÄ olika sÀtt, vilket kan ha betydelse för lÀrandet. För att lÀrandet ska ske i samband med hÀlsofrÀmjande arbete mÄste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lÀrandet i samband med hÀlsofrÀmjande arbete Àr det nödvÀndigt att utvÀrdera medarbetarnas behov. DÀrför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa nÄgra medarbetares, inom PEAB Bygg Division VÀsts, uppfattningar om hur ett framtida hÀlsofrÀmjande arbete ska kunna utvecklas pÄ arbetsplatsen. För att undersöka ovanstÄende syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare frÄn företaget.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik
Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.
Impact Bias och Empathy Gaps : - en studie om skillnader mellan kÀnslor och preferenser.
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).
Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan
BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.