Sökresultat:
5029 Uppsatser om Framtida möjligheter - Sida 26 av 336
Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik
Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.
Impact Bias och Empathy Gaps : - en studie om skillnader mellan kÀnslor och preferenser.
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).
Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan
BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.
EU: En framtida normativ makt? En studie om EU:s möjliga framtid i internationell politik.
Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.
Arbetsförmedlingen kan vÀnta
Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt.
De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia.
De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.
Gymnasieskolans Uppdrag. : Hur görs mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar?
Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.
Bostadsutveckling pÄ landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, VÀstra Möcklö
Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt
oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och
gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande.
Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun
registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och
begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk
Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende
dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta.
Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras
och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och
gestaltning av landsbygdens bebyggelse.
UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av
bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och
utveckla landsbygdens agrara karaktÀr. Med dessa utvecklingsprinciper som
utgÄngspunkt föreslÄs sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för
bostadsutveckling pÄ vÀstra Möcklö, belÀget vid Karlskrona kommuns östra kust..
Försvarsmakten en arbetsgivare för 80-talisten : En jÀmförelsestudie utifrÄn 80-talistens förvÀntningar som arbetstagare med Försvarsmaktens anstÀllningsförhÄllande
Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens regelverk och policys gÀllande personalhantering se om de krav som Älderkategorin 80-talisten stÀller pÄ en framtida arbetsgivare, överrensstÀmmer med de rÄdande arbetsförhÄllanden som finns inom Försvarsmakten utifrÄn dess styrande dokument. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning om Äldersgenerationen frÄn 80-talet. Mot 80-talisten stÀlls de styrande dokument som gÀller Försvarsmaktens personalhantering för att pÄ detta vis erhÄlla en jÀmförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstÀmmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid anvÀnds till att förklara de olika behoven av ersÀttningar. Uppsatsen Àr en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys Àr att Försvarsmaktens arbetsförhÄllande överrensstÀmmer bra med vad 80-talisten vill erhÄlla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krÀvs mer individualiserad lönesÀttning, planering och genomförande av arbetstid samt att anstÀllningsformen bör ses över sÄ att rörlighet inom organisationen blir lÀttare.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
Samordningsteamets rehabiliteringsinsatser : En kvalitativ intervjustudie av deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams insatser
Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.
Sveriges framtida vinterturism : företags och kommuners anpassningar till klimatförÀndringarna
Svenska fjÀllomrÄdet Àr vÀlbesökt av bÄde utlÀndska och svenska turister. KalfjÀllen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidomrÄdena har Ärligen miljontals besökare.KlimatförÀndringarna diskuteras flitigt idag och fjÀllomrÄdet stÄr inför enförÀndring. Djur- och vÀxtarter flyttar norrut och kalfjÀllen vÀxer igen. Den alpina skidsÀsongen förvÀntas bli kortare, vilket fÄr ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som Àr den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar stÀndigt anvÀndandet av snökanoner för att sÀkerstÀlla skidsÀsongen.
Ninon : Förslag till implementation av MongoDB och REST-API
MÄlet med detta projekt har varit att, till en ny digital handelsplats, ge ett förslag till en implementation av MongoDB, med tillhörande REST-API, för hantering av anvÀndar- och annonsdata. Förslaget ska innebÀra en prestandaeffektiv och sÀker databas med möjlighet till framtida skalning, tillsammans med ett API för klientkommunikation med hantering av relevanta förfrÄgningar mot databasen. Prestandan av databasen handlar frÀmst om att i förslaget ange vilka olika former av indexering som bör implementeras, tillsammans med ett förslag till relationsmodell, och vad detta ger för positiva och negativa effekter pÄ systemet. Denna prestanda bör Àven Äterspeglas till största möjliga mÄn i API:et genom att utnyttja den indexering som vÀljs pÄ bÀsta sÀtt. SÀkerhet och skalning diskuteras under arbetet för att ge ett förslag pÄ hur detta bÀst hanteras för minimera riskerna för dataförlust, samt minimera nedtiden av databasen vid en eventuell framtida skalning.
Snart fÄr jag vara med och spela! : Kvinnliga civilingenjörsstudenter om sina framtida yrkesliv
Studiens syfte var att fÄ en bred och fördjupad bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mÄl kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget pÄ uppsatsÀmne dÄ de ville kartlÀgga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bÀttre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, dÀr kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkÀt samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgÄng av tidigare forskning med fokus pÄ organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. EnkÀten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter frÄn KTH, Chalmers och Linköpings Universitet.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
Datorspelsmusik med symfoniorkester
Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.