Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man pÄ olika skolor i tre kommuner gör för att kartlÀgga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda pÄ vilka elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Efter intervjuer pÄ Ätta skolor valdes tre kartlÀggningsmaterial ut. LÀrarnas uppfattningar om kartlÀggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man pÄ de besökta skolorna anvÀnde mÄnga olika material för att kartlÀgga matematikkunskaperna. Det material som anvÀndes pÄ flest skolor var kartlÀggningsmaterialet Diamant, vilket Àr ett av de tre material som Àr med i analysen.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

VÄr uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebÀr att arbeta sÄ i undervisningen. Vi tolkar att rÄdande lÀroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssÀtt. Syftet var att ta reda pÄ om lÀrare i samhÀllskunskap som arbetar pÄ gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning Àr bedömning för lÀrande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frÄgat gymnasielÀrare i samhÀllskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns nÄgon samsyn pÄ deras respektive gymnasieskolor kring bedömning.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och mÄlrelaterat bedömningssystem i skolan dÀr eleverna blir bedömda och betygsatta utifrÄn Àmnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehÄllet i dessa styrdokument. Studiens syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssÀttning i förhÄllande till Àmnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lÀrarnas bedömningsarbete i jÀmförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola dÀr kvalitativa intervjuer har hÄllits med fem engelsklÀrare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lÀrarna, men att de har olika sÀtt att bedöma, dokumentera och anvÀnda sig av bedömning i lÀrandet.

Vi har i denna undersökning valt att tittat pÄ hur aktiva bildlÀrare i grundskolans senare del, ser pÄ och praktiserar kunskapsbedömning i Àmnet Bild. Kunskapsbedömning i allmÀnhet och kanske i bild i synnerhet Àr inte problemfritt. Det visar bÄde litteraturen och vÄr egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lÄng tid setts som en kontroversiell frÄga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn pÄ de Àmnesstoff bildÀmnet innehÄller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svÄrighet att utföra adekvata bedömningar i Àmnet.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..