Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras sÄ att elever ska samtala om bilder. LÀrare Àr fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sÀtt att samtala om bilder och olika sÀtt att förhÄlla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i och kunskap om hur bildlÀrare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framstÀllningar i bildundervisningen. FrÄn den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhÄllningssÀtt med samtal och dialog dÀr det formativa lyfts fram.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att belysa frÄgan om hur mÄnga anvÀndare det behövdes för att uppnÄ en viss mÀttnad i en anvÀndbarhetsutvÀrdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som lÄg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjÀlp av den formativa utvÀrderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda pÄ vilka problem (sÄ kallade fynd) som upplevdes av anvÀndarna i grÀnssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio anvÀndbarhetsutvÀrderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvÀrdering behövdes sju anvÀndare för att uppnÄ 93 % av alla unika fynd som hittades och dÀrmed uppnÄ en slags mÀttnad i avklingandet av hittade unika fynd..

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Sammanfattning (Abstract) Vi vill kunna göra en rÀttvis bedömning av de fria arbetsmomenten. DÀrför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lÀrare och elevers syn pÄ vad som bedöms och vad som anses rÀttvist. Fria arbetsmoment sÄ som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever sjÀlv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsÀttningar. Som hjÀlpmedel vid bedömningen har lÀrarna i allmÀnhet nationella och lokala styrdokument. En rÀttvis bedömning av elevens kompetenser sker med bÄde summativa och formativa bedömningsformer.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

The purpose of this Master?s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers? Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively.

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..