Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Denna studie har som syfte att beskriva en lĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som Ă€r relaterade till skriftlig sprĂ„kfĂ€rdighet i spanska, samt att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om detta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. I den hĂ€r studien anvĂ€nds uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingĂ„r bĂ„de lĂ€rarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som lĂ€raren sĂ€tter igĂ„ng och som ska hjĂ€lpa eleverna att utveckla en förstĂ„else för dessa.Undersökningen bygger pĂ„ en fallstudie i vilken olika kĂ€llor har anvĂ€nts: intervjuer med lĂ€raren och fyra elever, enkĂ€t, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rĂ€ttade uppgifter.Resultatet visar att lĂ€raren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven pĂ„ ett likadant sĂ€tt. För att tydliggöra kunskapskraven anvĂ€nder lĂ€raren flera olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, frĂ€mst utsagor om kvalitet och exempel pĂ„ korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet anvĂ€nder lĂ€raren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken pĂ„ kvalitet dessa innebĂ€r i en text. Återkopplingen till eleverna Ă€r ocksĂ„ ett tillfĂ€lle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta rĂ„d om hur en text kan bli bĂ€ttre, samt att fĂ„ exempel pĂ„ bra och mindre bra texter.BĂ„de lĂ€raren och eleverna Ă€r tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se hur bedömningen i Àmnet Idrott och HÀlsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning. AnvÀnder sig lÀrare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hÀlsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lÀrare i Idrott och hÀlsa med formativ- samt summativ bedömning i Àmnet? ?*  Hur arbetar fyra lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning av elever? Metod: Den metod som anvÀndes Àr en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, frÄn olika skolor i StockholmsomrÄdet.

Att lyckas som platschef i anlÀggningsbranschenEva Karlsmyr Bygg- och anlÀggningsnÀringen brottas med lÀgre produktivitets­utveckling Àn andra industribranscher och utveckling av ledarskapet ses ofta som en vÀg framÄt. Kunskap saknas dock om vad effektivt ledarskap i denna specifika kontext Àr. Denna studie avser bidra med sÄdan kunskap genom att i en tematisk analys med kvalitativ ansats studera ledarskap ur effektiva platschefers perspektiv i ett svenskt rikstÀckande anlÀggnings­företag. UtifrÄn menings­koncent­rering av sju intervjuade plats­chefers berÀttelser har gemensamma aspekter av ledarskapet identi­fierats som respondenterna upplever avgörande för att lyckas i rollen. Studien har Àven undersökt hur dessa platschefer behöver pÄverkas av andra för att kunna utöva ett effektivt ledarskap.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lĂ€rare ser pĂ„ bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i Ă„rskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa Ă„rskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgĂ„ngen presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lĂ€rande tas upp i denna del. Som metod i studien anvĂ€ndes intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever frĂ„n tvĂ„ olika skolor, belĂ€gna i tvĂ„ olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lĂ€rare, verksamma i Ă„rskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lĂ€rare föresprĂ„kade den formativa bedömningen och sĂ„g Ă„terkoppling som nĂ„got ytterst vĂ€sentligt för frĂ€mjandet av elevernas lĂ€rande. Endast en av de fyra lĂ€rarna lĂ€t sina elever kontinuerligt arbeta med sjĂ€lvbedömning utifrĂ„n bedömningsmatriser. De andra tre lĂ€rarna ansĂ„g att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Studien syftade till att kartlÀgga lÀrares strategier för att bedöma elevers laborativa förmÄga i kemi pÄ gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilÀrare pÄ fyra olika skolor. UtgÄngspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmÀrksamma hur olika ramfaktorer pÄverkar lÀrarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssÀttet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, dÄ styrdokument, vilket Àr en ramfaktor, beskriver att detta arbetssÀtt ska genomsyra undervisningen pÄ det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i hög grad anvÀnder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmÄgor. Valet av bedömningsstrategi baseras pÄ en tolkning av Àmnesplanen som inte tydligt fokuserar pÄ en bedömning av elevernas praktiska förmÄgor.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Under 2008 beslutade regeringen att lÀrare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla Àmnen eleven undervisats i, frÄn Ärskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn pÄ lÀrande och bedömning ute pÄ skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollÀrare.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr tolv kursansvariga högskolelÀrare inom LÀrarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om kursvÀrdering och dess betydelse för högskolelÀrarens arbete. Studiens fokus Àr kursvÀrdering i praktiken, kursvÀrderingens pÄverkan pÄ kursutveckling samt kursvÀrderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehÄllet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvÀrdering, frÄn förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, Äterkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvÀrderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt pÄverkan pÄ studentinflytandet.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie Àr att granska och analysera lÀrarens syn pÄ formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar-        Hur tÀnker lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa kring formativ bedömning?-        PÄ vilket sÀtt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lÀrarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemomrÄde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt Àr att undersöka lÀrarens syn samt tillÀmpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehÄll utifrÄn ett motivationsperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr hur vÀl skriftliga omdömena Àr konkretiserade utifrÄn kunskapskraven, hur förhÄller sig skriftliga omdömen utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bÀttre? Studien tar Àven upp hur mÄlstyrda skriftliga omdömena Àr, samt dess pÄverkan pÄ elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod Àr en kvalitativ textanalys. UtgÄngspunkten i metoden Àr den ideationella strukturen, som efterstrÀvar att med hjÀlp av mikropropositioner framstÀlla textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt tvÄ grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.