Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lÀrare att arbeta med formativ bedömning startades pÄ en skola i BorÄs Stad. Detta projekt pÄbörjades som ett svar pÄ den negativ statistik betrÀffande elevers skolprestationer som kommunen Ädragit sig i olika nationella jÀmförelser. Bedömning för lÀrande (BFL) blir sÄledes ett led i att försöka förbÀttra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur ett antal matematik- och sprÄklÀrareresonerar kring och anvÀnder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lÀrare resonerar kring och anvÀnder sig av formativbedömning. Studien visar att lÀrarna sÀger att de Àr positiva till arbetet med formativbedömning, Àven om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lÀrarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fÄtt ta del av inom ramen för projektet.

Individualisering Àr ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I lÀroplanerna kan man tydligt lÀsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsÀttningar vilket inte Àr lÀtt dÄ variationen av behov och förutsÀttningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir dÀrför att granska hur lÀrarnas instÀllning Àr till individualisering och om man kan se nÄgot samband mellan instÀllning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas Àven huruvida det finns ett samband mellan instÀllning till individualisering och det Àmne man undervisar i. Studien grundar sig pÄ en enkÀtundersökning dÀr 45 stycken 7-9 lÀrare deltar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka arbetssÀtt som verksamma matematiklÀrare anvÀnder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet Àr Àven att undersöka vilka effekter pÄ elevernas lÀrande de upplever att arbetssÀtten har samt vilka svÄrigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya lÀroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fÄtt stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs Àmnet matematik inte vara lika formativt som mÄnga andra Àmnen. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie bygger pÄ Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnÄ studiens syfte har Ätta stycken verksamma matematiklÀrare deltagit i en kvalitativ intervju.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syftet med denna studie var att fÄ svar pÄ hur lÀrare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrare ser med individualisering i Àmnena svenska och samhÀllskunskap. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av enkÀter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi bÄde kvalitativa och kvantitativa frÄgor i enkÀten. EnkÀterna besvarades av klasslÀrare i Är 4-6 frÄn 8 olika grundskolor.

Syftet Àr att undersöka hur formativ bedömning kan förstÄs och omsÀttas i klassrummet enligt svensklÀrare pÄ lÄgstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och utgÄr frÄn deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har en god förstÄelse för vad formativ bedömning innebÀr och att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. NÀr resultatet stÀlls i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras ocksÄ att lÀrarna i högre grad omsÀtter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lÀrare deltar i aktiva diskussioner kring Àmnet, dÀr tre av lÀrarna ingÄr i regelbundna samtalstrÀffar kring formativ bedömning. LÀrarna förhÄller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lÀrarens utveckling.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga huruvida formativ bedömning och feedback anvÀnds och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes pÄ tvÄ olika skolor, bÄda belÀgna i södra Sverige, dÀr vi intervjuade lÀrare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslÀrarna samt att de anvÀnder olika hjÀlpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar ocksÄ att den feedback som ges till eleverna Àr ofta direkt och positiv men utan framÄtsyftande information.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie Àr att granska och analysera lÀrarens syn pÄ formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar-        Hur tÀnker lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa kring formativ bedömning?-        PÄ vilket sÀtt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lÀrarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemomrÄde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt Àr att undersöka lÀrarens syn samt tillÀmpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola.