Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger KÀllström.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares skriftliga respons Àr formativ i svenskÀmnet och hur den formuleras i nÄgra klasser pÄ en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgÄngspunkt i en innehÄllsanalys av Ätta responstexter frÄn fem olika lÀrare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lÀrarna ger respons pÄ sÄdant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. UtifrÄn detta kan man dra slutsatserna att lÀrarna i sin skriftliga respons har fokus pÄ flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.