Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Syftet med studien var att synliggöra begreppet individualisering och att vi sjÀlva skulle planera och genomföra en individualisering som skiljer sig frÄn den traditionella kvantitativa hastighetsindividualiseringen. Vi valde att genomföra en individualisering som bygger pÄ vissa valmöjligheter samt variation i arbetssÀtt och innehÄll. Inom vÄrt planerade arbetssÀtt arbetar samtliga elever inom samma omrÄde och vÄrt arbetssÀtt skulle kunna ingÄ under en kvalitativ individualisering. VÄr individualisering har genomförts i en sjÀtteklass inom omrÄdet lÀngd. UtifrÄn genomförandet har vi sedan undersökt vilka val eleverna har gjort och vad som styr deras val.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Uppsatsen behandlar ett Àmne som alltid Àr aktuellt i skolvÀrlden, nÀmligen hur bedömning av elever ska gÄ till och hur lÀraren ska fÄ dem att utvecklas. IstÀllet för att beskriva en idag, Är 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lÀrande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet pÄ tre nivÄer, i text, diskursiv praktik och social praktik. UtgÄngslÀget, enligt denna metod, och teori, Àr att det stÀndigt pÄgÄr en förÀndringsprocess i alla sociala sammanhang som pÄverkas av det sprÄkbruk som anvÀnds just dÀr och dÄ.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

Denna uppsats behandlar lÀrarens arbete kring bedömning i allmÀnhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare pÄ gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och sÄ fall hur, de anvÀnder sig av formativ bedömning och Äterkoppling i deras arbete nÀr de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera vÀl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lÀrarnas arbetssÀtt kring bedömning skiljer sig en del Ät men att det finns en tydlig koppling till betygssÀttning som Àr mÄlet för samtliga lÀrare.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

VÄr uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebÀr att arbeta sÄ i undervisningen. Vi tolkar att rÄdande lÀroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssÀtt. Syftet var att ta reda pÄ om lÀrare i samhÀllskunskap som arbetar pÄ gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning Àr bedömning för lÀrande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frÄgat gymnasielÀrare i samhÀllskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns nÄgon samsyn pÄ deras respektive gymnasieskolor kring bedömning.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

Syftet med denna studie Àr att belysa och analysera hur pedagoger i Är tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka detta med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr urvalet bestÄr av sex lÀrare i Är tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lÀrandeteorier. Resultatet i vÄr studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering Àr stor bland lÀrarna. Respondenternas förestÀllningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssÀtt dÀr undervisningsformen varieras, dÀr enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

En studie riktad mot fem lÀrares anvÀndande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. UtifrÄn genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjÀlp av konkreta exempel frÄn det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder pÄ att samtliga deltagande lÀrare anvÀnder nÄgon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lÀrarna anvÀnder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssÀtt. En anledning till detta Àr att lÀrarna ser svÄrigheter i anvÀndandet av formativ bedömning i Àmnet matematik för Ärskurserna 1-3..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.