Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som Foder och då matavfall. Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

Scanias tillverkning står i nuläget inför en stegvis höjning av produktionsvolymen. Vid cylinderFodertillverkningen utnyttjas produktionen nära maximal kapacitet och något måste därmed göras för att Scania ska kunna säkra leveranserna i framtiden. Målet med detta projekt har varit att presentera ett antal produktionskoncept samt för- och nackdelar med dessa utifrån olika framtidsscenarion. Utifrån dessa koncept skulle även minst en detaljbearbetad produktionslayout, inklusive en plan för implementering, tas fram.Vid cylinderFodertillverkningen bearbetas i nuläget Foder ur sex olika produktfamiljer. Alla har samma grundkonstruktion men de skiljer sig åt i vissa mått.

På den svenska marknaden saluför idag (år 2006-2007) fyra företag ett antal dietFoder till katt och hund. För de indikationer som ingår i denna studie finns det sammantaget 80 Foder för hund och 69 för katt; från Specific (n = 12 katt, n= 13 hund), Royal Canin/Waltham (n=18 katt, n=24 hund), Eukanuba (n=11 katt, 12= hund) och Hills (n=27 katt, n=30 hund). De indikationer som behandlas i detta arbete är Foder för övervikt, diabetes mellitus, gastrointestinala sjukdomar, dermatologiska rubbningar (t ex Foderöverkänslighet), urinsten, njursjukdomar, postoperativ vård, leversjukdomar, hjärtsjukdomar, tandsjukdomar, Foder för åldrande och för cancer. Huvudsyftet med examensarbetet var att få en överblick över jämförbara dietFoder för ett antal olika indikationer. I bilaga 3 och 4 är näringsinnehåll respektive råvaror mellan olika Foder jämförda.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

VallFoder är en stor och viktig del i mjölkkornas Foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovFoder är av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftFoder. Kons dagliga konsumtion bestäms av hennes behov av näring och energi samt vilket Foder hon erbjuds. För att inte begränsa konsumtionen med för stor volym Foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmältbarhet och energiinnehåll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmältbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingående i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre påföljande veckor från provrutor i Röbäcksdalen, Västerbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgång/knoppning, veckan för axgång/knoppning samt veckan efter axgång/knoppning under sommaren 2009.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

As for today, a large quantity of protein feeds is imported from other countries to be used in the Swedish dairy production. The main import is soya from Brazil. The soya-production in Brazil results in negative consequences for the natural environment in the area, and the long transport of the feeds requires a lot of energy. The organic dairy production in Sweden is, with the highest probability going to be forced to use 100 % organic feed to the cows in the year 2005, due to new EU-rules. These are some of the causes why there are reasons to look closer at the possibilities to feed Swedish cows with only Swedish feeds. In this study, I have looked at the KRAV-rules for organic feeding, where the goal is feeding with only KRAV-approved feeds.

För beräkning av Foderstater till mjölkkor används idag det så kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersättas av ett nordiskt Fodervärderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar Foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen är till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje Fodermedel ett konstant energi- och proteinvärde men i NorFor-systemet varierar detta efter Foderstatens storlek och sammansättning. NorFor tar hänsyn till fler kemiska fraktioner i Fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

Intresset för alternativa proteinFoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt Foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av Foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av Foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade Fodermedel in, främst proteinFoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinFodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna Foderstater med hög andel hemmaproducerat Foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika Foderstater för att finna den optimala Foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovFoderintag på minst 60 %.

Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till vildsvin (typ av Foder och utfodringsrutiner).