Protein i Foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som Foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i Foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallFoder.

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom Foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinFoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinFodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt Foder till fjäderfä.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter Fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera Fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar Foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har Foderutfallet för ett antal olika Foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest Foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av Foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens vattenintag och vätskebalans av olika Foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, dricksvatten, vatten i Foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullFoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullFodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullFodersystem bäst? Definitionen på fullFoder är att alla Fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av Fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullFoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver Foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka Foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på Foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Spritt över världen finns en mängd frilevande hästar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom Przewalskihästarna är att de är ferala. Ferala hästar härstammar från domesticerade hästar som av någon anledning återförvildats. Vissa har rymt ur fångenskap, andra har släppts fria. Ytterligare andra används som landskapsvårdare och är utplacerade av människor i syfte att återskapa en naturtyp som inte längre finns kvar. Hur välfärden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras välfärd varierar dock forskare emellan.

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.

När en gård drabbas av salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera människanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av Foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av Foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt Foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska Foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftFoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer Foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas Foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i Foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i Foderstaten.

Ridskolor är en plats där många unga människor lär sig om hästar. Därför är det viktigt att det de lär sig är god hästkunskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur de ansvariga för ridskolehästar planerar och lägger upp utfodringen, vilken information de själva hämtar och utnyttjar. En enkätundersökning genomfördes. Trehundra enkäter skickades ut och 56 svar erhölls.

Efterfrågan av lammkött har ökat de senaste åren med följden att även produktionen har ökat. Trots detta produceras bara ca 40 % i Sverige av det som konsumeras. Detta kan delvis förklaras med att det är svårt att få ekonomisk vinning i lammproduktionen och det finns ett behov av forskning och rådgivning som underlättar för producenterna att få en bra produktion som både ger lönsamhet och en god djurvälfärd. I det vilda selekterar får ut de smakligaste och mest näringsrika delarna av växterna. Eftersom det fortfarande är vanligt med får ute på bete större delen av året finns det anledning att tro att det beteendet inte är helt bortavlat och det är även vad tidigare forskning visar på.