Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

I detta arbete approximeras Helmholtz ekvation med hj?lp av den finita differensmetoden f?r olika parametrar s?som, d?mpningsterm, rutn?tsstorlek, frekvens och f?rkonditionerare. Helmholtz ekvation kan anv?ndas till mycket, bland annat anv?nds det vid akustik och seismologi. Men i detta arbete till?mpas Helmholtz ekvation inom medicinsk bildbehandling. Bara f?r att Helmholtz ekvation ?r anv?ndbar betyder det inte att den ?r l?tthanterbar. Alla givna parametrar ?r intressanta i ett medicinskt mikrov?gsbildbehandlingssyfte och har verkliga kopplingar.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor..

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen.