Konstruktion av kön och etnicitet
En kritisk diskursanalys av förvaltningsrättens 3§ LVU-domar
Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst. En huvudsaklig skillnad var hur sexuellt beteende bedömdes. Flickors sexuella beteende var mycket mer närvarande i domarna och togs explicit upp som avvikande beteende och pojkars sexuella beteende ansågs inte vara lika normbrytande som flickors. På basis av empirin kan konstateras att rätten, i domarna, konstruerar och upprätthåller könsroller genom att betona vissa uppfattade inneboende egenskaper hos pojkar respektive flickor samt undanhålla andra egenskaper som riskerar bryta mot denna förståelse av kön. Vidare visade sig etnicitet ha betydelse för beskrivningarna av ungdomar av utländsk härkomst och deras problem förklaras och förstås i kulturella snarare än sociala termer. För ungdomar av svensk härkomst var situationen den motsatta. I uppsatsen argumenterar vi för att detta fenomen innebär att socialtjänsten riskerar missa problem inom den svenska kulturen. Vidare synliggjorde undersökningen att kön och etnicitet inte bara konstrueras i domarna men också samverkar och flera nivåer av underordningen syntes exempelvis då det sexuella beteendet av flickor med utländsk härkomst beskrevs i domarna. Dessa flickor blev dubbelt avvikande; dels som flickor och dels som ej svenska. Att man i domarna inte sällan resonerade kring kulturer andra än den svenska fick resultatet att den svenska kulturen, och eventuella problem inom den, inte synliggjordes och att den i egenskap av norm fick stå oifrågasatt.På praktisk nivå eftersöker vi efter denna undersökning ett normbrytande förhållningssätt som ska genomsyra alla socialtjänstens verksamheter för att på ett adekvat sätt kunna svara på den spridda och komplicerade problematik ungdomar oavsett kön och etnicitet har.