Denna rapport vänder sig till de som har ett affärs- eller/och teknikintresse i utvecklingen av gränssnitt till affärssystem från SAP. Det har skett en omfattande förändring de senaste åren med hur vi alla dagligen använder oss av internet och mobila enheter. Vi har alla vant oss vid snygga, användarvänliga och flexibla gränssnitt. Vi gör våra bankärenden och använder sociala medier från vår smartmobil. Vi tar sedan för givet att vi också lika lätt ska kunna använda dessa gränssnitt på vår läsplatta.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.

Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

ABB Motors är en av världens ledande tillverkare av lågspända växelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i Västerås är uppdelad i två tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer färdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lämplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. Utifrån den bäst lämpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. Målet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbättra statorpakets-tillverkningen med avseende på lagernivåer, kapitalbindning och servicegrad.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla. I beräkningarna tas inte heller de ökade samhällsekonomiska kostnaderna upp som uppstår då innerstadsnära bostads- och kontorsbyggen inte blir av.

PROBLEMBAKGRUNDKungsleden är ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare än fastighetens kategori och geografiska läge, målet är att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar både fastighetshandel och fastighetsförvaltning. Närmare hälften av bolagets tillgångar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet är att studera Kungsledens utveckling från bolagets bildande tills idag. Vi skall även försöka svara på varför bolaget satsar så mycket på publika fastigheter och hur de har lyckats skapa långsiktigt hög avkastning till sina aktieägare.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgränsa oss till att endast analysera årsredovisningarna för Kungsleden från dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste årsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har använt oss enbart av sekundärdata i form av artiklar, böcker och årsredovisningar i vår undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVåra slutsatser är att det som driver Kungsledens verksamhet framåt är subjektet det vill säga de anställda och Kungsleden har lyckats väl med att förmedla sina värderingar och sin affärskultur till dem. Vi tycker att det är viktigt att Kungsleden även i framtiden fokuserar på att rekrytera rätt människor till sin organisation som är flexibla och förändringsbenägna då detta är en förutsättning för att snabba beslut skall kunna fattas.

Att mötas med hjälp av distansteknik har för många organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hålla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien är att undersöka användarnas syn på audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan två eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med användningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka då vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över världen. Vilket innebär att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, är att empowerment nivån i en organisation som gått från monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gått från monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet.