Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) Àr en hÀlsofrÀmjande preventiv metod för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Den har en viss evidens för positiva lÄngtidseffekter för barn och familjer nÀr förÀldern har depression. Barnen har nu uppmÀrksammats Ànnu mer p.g.a. att lagstiftningen har skÀrpts frÄn och med 1 januari 2010.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer. HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn till.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Att leva med svÄr kronisk hjÀrtsvikt har beskrivits som att vara i dödens vÀntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjÀrtsvikt inte fÄr tillgÄng till palliativ vÄrd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgÄng till palliativ vÄrd för personer med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att fÄ vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att fÄ kontinuitet, palliativt specialistteam, att fÄ medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att fÄ tillgÀnglighet.

Mindre stÄlaktörer i högkostnadslÀnder kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lÀgst kostnad. Utvecklingen för dessa sker dÀrför mot en marknadsstrategi som innebÀr ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebÀr i sin tur att försÀljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav pÄ flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stÄlindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förÀndringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som dÀrför uppstÄtt mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien Àr att identifiera viktiga faktorer för att uppnÄ ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stÄlproducenter.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Under 2006 skedde omfattande förÀndringar i livsmedelslagstiftningen, dels pÄ EU-nivÄ, dels pÄ nationell nivÄ. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat pÄ de mÄl som ska nÄs. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet stÀlls högre krav pÄ inte bara livsmedelsföretagare, utan Àven pÄ inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen Àr utformad sÄ att det innebÀr ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt mÄste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungrÀnserna.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie dÀr sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förÀndringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvÄrd. Resultatet visade att PD hade inverkan pÄ olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förÀndringar, exempelvis vad gÀller vikt och aptit.