I detta examensarbete studeras en ny konstruktion av en reversibel axialflÀkt. Genom experimentella tester utvÀrderas olika utföranden av flÀkthjul. De faktorer som varierar Àr utformning pÄ nav och skovelbas samt skovelvinkel. Alla tester genomförs i AB Akron-maskiners testrigg som Àr upprÀttad efter ISO 5801.Navets utformning visar sig inte ha mÀrkbar pÄverkan pÄ prestandan. FörÀndringar i prestandan upptÀcks nÀr olika kombinationer av nav och skovelbas testas.

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Ålen Ă€r en utrotningshotad art som under sin livscykel vandrar mellan hav och sötvatten eller brĂ€ckvatten. Ålen som vandrar till sjöar och vattendrag utsĂ€tts för vandringshinder, bland annat i form av vattenkraftverk, som hindrar Ă„len frĂ„n att ta sig bĂ„de till och frĂ„n havet. Att skapa förbipassager vid kraftverken Ă€r ett möjligt sĂ€tt att hjĂ€lpa blankĂ„len vid dess vandring till havet. Syftet med denna studie var att undersöka om Ă„len föredrar en flyktvĂ€g vid vattenytan eller vid botten vid nedströms passage av ett vattenkraftverk. Studien utfördes vid Alsters vattenkraftverk i AlsterĂ€lven, strax öster om Karlstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

De senaste Ärens utveckling av mobila enheter har gett anstÀllda möjlighet att arbeta utanför sina ordinarie arbetsplatser. Trots fördelar i form av flexibilitet och förenkling av arbetsmetoder innebÀr dessa möjligheter ocksÄ nya hot mot företagens informationssystem i sin helhet. Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa förstÄelse kring sÀkerheten inom mobila informationssystem. FrÄgestÀllningar som jag ville besvara i uppsatsen Àr: vilka hotbilder och svagheter det finns mot mobila informationssystem idag och vilka ÄtgÀrder det finns mot sÄdana hot. Jag började min studie med att ta fram en teoretisk referensram som Àr uppdelad i tvÄ delar.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om modern teknik kan ÄtgÀrda de problem som idag finns vid integration av nÀtverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete Àr att nÀtverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta Àr att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nÀtverken.Rapporten Àr uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nÀtverk. Denna undersökning gjordes med hjÀlp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sÄdana typer av problem.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Telefonen har blivit ett redskap för mÀnniskor som söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden vilket har medfört krav pÄ ökad tillgÀnglighet till den telefonrÄdgivning som ges vid hÀlsocentraler. TelefonrÄdgivning pÄ hÀlsocentral utförs av distriktssköterskor och Àr en svÄr, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom krÀver tÄlamod och flexibilitet. TelefonrÄdgivning medför ibland svÄra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid Àn tidigare. Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrÄdgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrÄdgivning.

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was DunckerÂŽs The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Detta arbete tar upp utvecklingen av ett nytt protokoll för anvÀndning inom Home Automation över IP-nÀtverk, med stor vikt pÄ flexibilitet och enkelhet. Vi valde att utveckla ett nytt protokoll för Home Automation dÄ en granskning av dagens protokoll visar att dessa inte Àr tillrÀckligt öppna eller flexibla för att passa alla enheter som anvÀnds eller alla scenarion som kan uppstÄ.I vÄra litteraturstudier samlades information in som skapade grunderna för vÄrt protokoll och gav oss en större inblick i teknikerna bakom dagens tekniker inom home automation. Detta gav oss Àven möjlighet att senare jÀmföra vÄrt fÀrdiga protokoll med redan existerande protokoll för att se om vi lyckats skapa nÄgot som kan anvÀndas. Metoden vi valde för att utveckla protokollet Àr en generell designmetod dÀr vi efter granskningen av tidigare protokoll tar fram ett antal punkter som det nya protokollet skall uppnÄ. Det visade sig dock vara problematiskt att fÄ fram svar om vissa protokoll sÄ vi frÄngick metoden genom att istÀllet utveckla protokollet utefter ett antal olika scenarion som det bör kunna hantera.Resultatet av arbetet Àr ett protokoll som uppfyllde nÀstan alla mÄl vi satt upp för det.

Syftet Àr att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett Ärs Älder utifrÄn ett barnperspektiv. Mina frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgra avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever förÀldrar och pedagoger (förskollÀrare och barnskötare kommer att benÀmnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrÄn barnets behov? Vad kÀnnetecknar en god inskolning? Spelar barnets Älder nÄgon roll? Det finns inte nÄgon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. DÀrför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkÀter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som Àr ett Är. Jag vill utifrÄn ett barnperspektiv ta reda pÄ vad fördelarna Àr med de olika inskolningsmodellerna.

BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Den hÀr studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som pÄverkar anvÀndarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning samt vilka effekter anvÀndaren upplever vid anvÀndning av systemet. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka anvÀndares upplevda effekter pÄ deras arbetsuppgifter vid anvÀndning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie dÀr data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval anvÀndare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit som identifierats baseratpÄ insamlat material frÄn litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De frÀmsta effekterna som anvÀndare upplevt vid anvÀndning av beslutstödsystemet Àr att det underlÀttar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bÀrbara enheterna systemet anvÀnds pÄ, kortare inlÀrningstid etc.