Den hÀr uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvÀrderingar. Studien Àr av jÀmförande kvalitativ art och har genomförts utifrÄn ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlÀgga 80-talisters arbetsvÀrderingar. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer utifrÄn ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvÀrderingar i jÀmförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvÀrderingar. Fem intervjuer med personer födda pÄ 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrÄn Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka Àr arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anstÀllningsförhÄllandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden.

I ett samhÀlle dÀr datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den hÀr studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella vÀrlden via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fÄtt redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgÄr dagligen. Med hjÀlp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om tvÄ olika kulturer.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utstrÀckning grundskolelÀrare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvÀrlden har ökat markant under de tvÄ senaste decennierna i Sverige. UtifrÄn tidigare forskning sÄ menar lÀrare att orsakerna till detta Äterfinns i bÄde omrÄden som de har pÄverkningsgrad inom, samt omrÄden dÀr de inte har det. De mest psykosocialt pÄfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med utgÄngspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lÀrarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprÀttade bergsplutonen pÄ Arméns JÀgarBataljon i Arvidsjaur sÄ har frÄgor kring taktik i bergsterrÀng Àven blivit aktuellt för Sverige. DÄ svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterrÀng sÄ kan man dÀr av stÀlla sig frÄgan hur ska vi fÄ kunskap om detta? Detta arbete syftar dÀrför till att jÀmföra den av USA anvÀnda taktiken i Afghanistans bergsterrÀng och den Sovjet har anvÀnt sig av. FrÄgan som arbetet försöker besvara Àr dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgÄngsfaktorn och begrÀnsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger pÄ ett underlag frÀmst frÄn litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan.Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har pÄverkat dessa lÀnders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och dÄ frÀmst hur i vilken utstrÀckning dessa har anvÀnt sig av uppdragstaktik.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Kommunal Àldreomsorg har under de tvÄ senast decennierna genomgÄtt stora organisations-förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ insyn i hur enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förÀndrats i takt med olika organisationsförÀndringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lÄng tid, och mycket litteratur finns pÄ omrÄdet. Dock finns det fÄ empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att bestÀllar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i tvÄ kommu-ner.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

SammanfattningTitel:FörÀndrade kundkrav i projekt-En analys av hur förÀndrade kundkrav kan bemötas i projektarbete Syfte:Att analysera hur ett företag kan bemöta förÀndrade kundkrav i projektets livscykel, med fokus pÄ planerings- och genomförandefasen Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar i projektform pÄ fallföretaget. Inledande intervjuer samt litteraturgenomgÄng har gett oss en förstÄelse för undersökningsomrÄdet. Teoretiska perspektiv:Med utgÄngspunkt i projektlitteratur, relationsmarknadsföring och transaktionskostnadsteori kommer vi bygga en teoretisk referensram som hjÀlper oss i vidare analys. Empiri:Fallföretaget var lÀmpligt dÄ det genomgÄende arbetar med olika omfattande projekt hos externa kunder. Resultatet av intervjuer med sex anvÀndare presenteras med utgÄngspunkt i intervjuteman.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anstÀller arbetstagare som dÀrefter hyrs ut till kundföretag som strÀvar efter högre flexibilitet i schemalÀggningen av arbete. Finns det ingen efterfrÄgan av arbete blir dessa anstÀllda utan sysselsÀttning trots att de har anstÀllning i ett bemanningsföretag. Syftet Àr att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anstÀllda vad gÀller arbetsförhÄllanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen Àr utförd som en flerfallsstudie byggd pÄ intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

MÄlet med examensarbetet har varit att uppnÄ en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fÀlt. Detta har gjorts genom att undersöka pÄ vilka sÀtt realtidsöverförd geografisk data kan underlÀtta en guides arbete i fÀlt inom natur- och vandringsturism. Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjÀllguider. Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkÀter för att komplettera vÄr undersökning. Examensarbetet visar att den hÀr sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i deras arbete, bidra till ökad sÀkerhet och ge en större förstÄelse mot andra aktörer i nÀromrÄdet.