Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man inom förskola/förskoleklass/skola tar tillvara barnets förmÄga för lÀsinlÀrning. Vi undersöker ocksÄ hur pedagoger i ovanstÄende Äldersgrupper arbetar med individanpassad lÀsinlÀrning. Kunskapsbakgrunden belyser vad lÀsning Àr, vad lÀroplanen sÀger om hur man skall individanpassa undervisningen, olika lÀrandeteorier samt utvalda lÀsinlÀrningsmetoder. Metoden som anvÀnds i genomförandet av undersökningen Àr intervjuer. Resultatet visar att det finns individanpassning i lÀsinlÀrningsundervisningen, bÄde medvetet och omedvetet frÄn pedagogernas sida. Resultatet av vÄr undersökning visar genomgÄende att pedagogerna anvÀnder sig av olika metoder och material för att tillgodose den enskilde individen. Vidare framkommer det i vÄrt resultat att barn som tillgodoses i sin lÀsinlÀrning kan lÀra sig lÀsa oavsett Älder..

Denna studie undersöker hur offentliganstÀllda servicearbetare ser pÄ sin arbetssituation i tider av nedskÀrningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som Àven inkorporerar nÀrbeslÀktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie Àr att de anstÀllda pÄverkas av nedskÀrningar i sin arbetssituation och att de tillÀmpar kollektiva strategier för att pÄverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mÄl och stÀrkt solidariteten i gruppen för att vÀrja sig mot nedskÀrningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgÄngsrika och vÀrdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, dÀr rÀdslan för fortsatta nedskÀrningar Àr ett framtrÀdande inslag..

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohÀlsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras förÀldrars exilproblematik och hur förÀldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger pÄ sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som sjÀlva Àr födda i Sverige, men vars förÀldrar Àr flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av förÀldrarnas exil komma att pÄverka ungdomarnas psykiska ohÀlsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svÄrhanterliga kÀnslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svÄrigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhÄllande till metod..

I och med att tid spenderad pÄ arbetsplatsen verkar fortsÀtta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benÀmns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans Àr att arbetssfÀren Àr för dominerande och lÀmnar kvar för lite tid till övriga sfÀrer. DÀrför har syftet i denna uppsats varit att öka förstÄelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda pÄ vad de har för instÀllning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda pÄ deras instÀllning Àven ta reda pÄ vilka olika sÀtt arbetsgivare arbetar med work-life balance pÄ och vilka nyttor de sÄg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör Àmnet work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse förÀldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi valt att genomföra intervjuer med förÀldrar. Resultatet talade för att de flesta förÀldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns tvÄ faktorer som behöver utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet förÀldrarna vill se gÀllde speciellt introduktionens lÀngd.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rÄdmÀn, om det fanns en skillnad beroende pÄ kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hÀlsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rÄdmÀn. Resultatet, som överensstÀmde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd frÄn kollegor och nÀrmaste chef upplevdes ha störst betydelse för bÄde kvinnor och mÀn. Positivt för hÀlsa och arbetsklimat upplevde bÄde kvinnor och mÀn var att trivas pÄ arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor Àr viktigt för att individer ska mÄ bra i arbetslivet.  .

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om och hur det gÄr att anvÀnda begreppetkrigföringsförmÄga som ett analysverktyg vid en jÀmförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma Är. Begreppet KrigföringsförmÄgahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrÄnidentifierade mÀtpunkter och variabler och dÀrefter prövats vid en jÀmförelse.Att anvÀnda begreppet krigföringsförmÄga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske frÀmst Àr tÀnkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet gÄr det attanvÀnda för att analysera en enskild försvarsgren. Det gÄr ocksÄ att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bÀttre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis gÄr det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebÀra, men den genomförda undersökningen ger ÀndÄ enfingervisning om att det Àr positivt för Marinens krigföringsförmÄga..

PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget Àr det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan skapa förutsÀttningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag pÄ ett bra sÀtt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgrÀnsar oss frÄn de anstÀlldas perspektiv. VÄr ansats har liknat fallstudiens.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmĂ€tt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhĂ„ll. Studien fokuserar pĂ„ databaserna samt arkitekturenför databasernas nĂ€rliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blĂ„grön driftsĂ€ttning undersöks och utvĂ€rderassom alternativ för minimering av nertid med avseende pĂ„ hĂ„rdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsĂ€tt anvĂ€nts. Empiriskaintervjuer med anstĂ€llda samt observationer av driftsĂ€ttningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrĂ„n existerande modeller förminskad nertid.

Denna studie Ă€mnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen nĂ€r konsulten lĂ€mnar företaget. En fallstudie pĂ„ tvĂ„ stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus pĂ„ organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget pĂ„verkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrÄgor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrÄn behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgÄngspunkt i detta beskrivs ocksÄ de utmaningar som uppstÄr vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras pÄ en generell kartlÀggning av globala företags arbete med kompetensfrÄgor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriÀrplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del anvÀnt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrÄgor. Kunskap om personalens kompetens har frÀmst delats genom nÀtverkande mellan de lokala ledarna.

Det Àr av största vikt att lÀrare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehÄlla elevers lÀslust. Detta kan göras genom att frÄngÄ traditionella lÀromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgÄ frÄn skönlitteratur möjliggörs lÀrarens uppdrag, nÀmligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlÀrningsstil, behov och mognadsnivÄ. Med detta menar vi att undervisningen/inlÀrningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska Àmnena. Med denna metod fÄr alla elever en kÀnsla av att lyckas och dÀrmed ökar motivationen och lusten att lÀra.