Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

De tvÄ fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,vÀljer att inte outsourca en specifik supporttjÀnst pÄ grund av ett ifrÄgasÀttande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsÀttning av kvalitén. Kronosept AB upplevde Àven en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behÄlla funktionen internt, samt att vÀrderingen avföretagets personal hade en pÄverkan pÄ beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behÄlla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev dÄ ett komplement till företagets kÀrnkompetens..

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB Är2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för vÀrdering till verkligt vÀrde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, dÀr denamerikanska motsvarigheten för vÀrdering till verkligt vÀrde, SFAS 157, anvÀndes somutgÄngspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar vÀrdering till verkligt vÀrde ochsÄledes berörs i stor utstrÀckning av projektet Àr IAS 39, redovisning och vÀrdering avfinansiella instrument. VÀrdering av finansiella instrument Àr ett komplext och vidaomdebatterat omrÄde vilket har uppmÀrksammats speciellt under finanskrisen dÄ mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt vÀrde skiljer sig i dagslÀget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i vÀrlden har stÀllt sig kritiska till en direkttillÀmpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantÀnkas pÄverkas om IASB inför vÀrderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sÀtt att vÀrdera till verkligt vÀrde samt hur dessastÀmmer överens med definitionen och vÀrderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Det hÀr projektet har syftat till att utforma en layout av ett nytt driftlaboratorium pÄ SSAB TunnplÄt i LuleÄ. Flödeseffektivitet, flexibilitet och arbetsmiljö Àr begrepp som genomsyrat projektet frÄn början till slut. Driftlaboratoriet pÄ ett stÄlverk spelar en central roll, dÄ bÄde de material som anvÀnds vid stÄltillverkningen och de fÀrdiga produkterna krÀver analyser av sin sammansÀttning. SSAB TunnplÄt Àr inriktat pÄ att tillverka höghÄllfast stÄl och i takt med att utvecklingen gÄr framÄt ökar Àven kraven pÄ laboratoriefunktionen. Eftersom nuvarande driftlab inte svarar upp mot framtidens krav Àr det nödvÀndigt att investera i ett nytt laboratorium med en delvis automatiserad funktion.

Idag vÀljer mÄnga att sitta pÄ caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men fÄ caféer Àr anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som Àr en del av examensarbetet beskriver vÄra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förÀndringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att mÄnga dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrÄn Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet pÄ SveavÀgen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger pÄ flexibilitet och möjlighet till förÀndring pÄ en plats dÀr mÄnga aktiviteter pÄgÄr..

Inom styr- och reglerteknik Àr hantering av larm en viktig frÄga, speciellt dÄ fastighetsbranschen mer och mer börjat automatisera driften av fastigheterna. Det finns ett antal system pÄ marknaden som erbjuder larmdistribution via en mÀngd olika transportsystem. Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns alternativ till dessa som erbjuder mer flexibilitet, samt att designa en prototyp till ett system som anvÀnder denna alternativa metod. TvÄ befintliga system analyserades och en kravspecifikation baserad pÄ analysen upprÀttades. UtifrÄn denna designades en prototyp som sköter distributionen över Internet och en enkel implementation av en del av designen har gjorts.

Tidigare forskning har visat pÄ ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna pÄ och varför Àr det sÄ? Hur kan dessa vÀrderingar förstÄs utifrÄn en samhÀllelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgÄ frÄn fokusomrÄden för att fÄ en öppen ansats till det behandlade Àmnet. För att erhÄlla den förstÄelse som efterstrÀvats har en kvalitativ ansats valts dÀr empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sÀtter ett högt vÀrde pÄ att kÀnna betydelsefullhet och att fÄ ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsÀttas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör lÀggas pÄ att fÄ en givande flexibilitet för sÄvÀl arbetstagare som arbetsgivare och pÄ att det finns en tydlighet i krav och förvÀntningar..

I ett samhÀlle dÀr alla bör förstÄ och kunna anvÀnda sig av IT Àr skolan den plats dÀr unga kanske för första gÄngen fÄr en chans att lÀra sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska Àven lÄgstadieelever börja anvÀnda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan anvÀndas och utnyttjas av alla. Men detta Àr ocksÄ mycket resurskrÀvande. Ett sÀtt att undgÄ problem som kan uppstÄ, Àr att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjÀnster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar ocksÄ en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

AbstractTitel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktygFörfattare: Helena Falck Brismark och Marlene GadestedtNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiHandledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum: januari 2015Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor.Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehÄller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har hÀr studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt pÄverkats av det empiriska materialet. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affÀrsverktyg inom arbetslivet. Med sina mÄnga funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affÀrsvÀrlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bÀrbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har Àven företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har sÀkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte Àr att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma sÀkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bÀrbara datorer. Studien visar att företag har ett större sÀkerhetsmedvetande och högre sÀkerhetskrav för bÀrbara datorer Àn smarttelefoner. Samtidigt Àr bÄde slutanvÀndarna och företagsledningen vÀl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen stÀlls inför..

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Under de senaste Ären har bemanningsbranschen expanderat kraftigt, och idag Àr det vanligt att företag hyr in personal. I vÄr undersökning har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger bakom detta, och utreda huruvida det finns nÄgon skillnad i motiven med avseende pÄ komplexiteten i uppdraget. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie av tvÄ företag, varav ett som hyr ut personal och ett som hyr in. De resultat vi har kommit fram till Àr att företag bland annat vÀljer att hyra in personal för att uppnÄ flexibilitet, fÄ tillgÄng till temporÀr hjÀlp och spetskompetens, samt möjligheten att pröva en persons lÀmplighet innan anstÀllning. Det har varit svÄrt att kartlÀgga nÄgon definitiv koppling mellan motiven och uppdragets komplexitet, men vissa samband har kunnat urskiljas..

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.