Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka medarbetare och cheferssubjektiva syn pÄ för- och nackdelar med behovsarbetsrotation ochdet nuvarande arbetssÀttet pÄ ett bildelslager.Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr det empiriskaresultatet baseras pÄ tio semistrukturerade intervjuer medmedarbetare och chefer pÄ ett bildelslager om deras syn pÄ för- ochnackdelar med sitt nuvarande sÀtt att organisera arbete samtarbetsrotation.Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektivauppfattningar om de tvÄ arbetssÀtten ofta skiljer sig Ät, men att enviss samstÀmmighet kan urskiljas inom flera omrÄden. Det blevocksÄ tydligt att medarbetares instÀllningar till förÀndring skiljdesig Ät mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonernaser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetetsom för- och nackdel med det nuvarande arbetssÀttet. En fördelrespektive nackdel med arbetsrotation Àr enligt chefer ochmedarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan fÄ rotera tillmer slitsamma uppgifter Àn tidigare.UtifrÄn teori och resultat kunde tendenser till att organisationenskulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. FrÀmstpÄ grund av att medarbetare dÄ kan fÄ bÀttre insikt ihelhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiveradesamt för att organisationen kan lÀra sig mer om de anstÀllda.

En teknikstudie med syfte att hitta de parametrar som styr den slutliga utformningen hos ett nytt I/O-system genomfördes hos ABB Open Control Systems under vÄren 2007. Hela teknikstudien belyste ekonomi, marknadsaspekter och tekniska aspekter som elektronik och mekanik. Denna rapport fokuserar pÄ de mekaniska aspekterna.Det finns problem med kylning av elektroniken i kombination med flexibelt montage och utrymmesbehov pÄ DIN-skenan hos det nuvarande systemet, S800 I/O. PÄ ett nytt I/O-system stÀlls krav pÄ ökad flexibilitet och minskat utrymmesbehov utan att göra avkall pÄ god kylning. De som frÀmst kommer i kontakt med mekaniken i ett I/O-system, installatörer och serviceingenjörer, stÀller dessutom krav pÄ att systemet medger en vÀlgjord installation dÀr det Àr enkelt att göra rÀtt.

Studiens bakgrund Àr en förÀndrad samhÀllskontext dÀr Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sÄdant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för vÀlfÀrd? samt tidigare forskning pÄ omrÄdet.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Syftet med arbetet var att undersöka möjligheten för optimering av produktflödet. Företagets produkter transporteras pÄ ett transportband till en gemensam process. Det nuvarande flödet till processen Àr inte optimerat vilket resulterar i att processen körs ineffektivt. Ackumulering av produkter innan processen ska dÀrför undersökas som en lösning till problemet.Fyra olika ackumuleringsförslag har analyserats och jÀmförts: hÀngande bansystem, palleteringssystem, depalleteringssystem och kombination av bansystem och palleteringssystem.Förslagen har blivit bedömda och jÀmförda utifrÄn följande parametrar: yta, investeringskostnad, flexibilitet, arbetsbelastning, arbetsmiljö och tid. HÀngande bansystem fick det högsta snittvÀrdet och valdes dÀrför för fortsatt analys med stöd av simulering.

Det Àr idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnÄ effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som vÀntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker Àr kvalitetsförbÀttring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns mÄnga strategiska mÄl som skall uppfyllas och dessa bygger pÄ ett partnerskap dÀr mÄnga inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan bestÀllare och utvecklare och att ett dÄligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Problemformulering: LÄngvarig smÀrta Àr ett stort hÀlsoproblem. Den Àr svÄrbehandlad pÄ grund av att uppkomsten Àr oklar och att sjÀlva smÀrtupplevelsen bestÄr av mÄnga olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvÄrdnad kan pÄverka patienter med lÄngvarig smÀrta med sÀrskilt fokus pÄ patienternas upplevelser. Metod: För att fÄ fram ett resultat bearbetades och sammanstÀlldes 10 artiklar utifrÄn problemomrÄdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svÄrigheter att bedöma patienter med smÀrta dÄ det fanns mÄnga faktorer som pÄverkade.

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och pröva befintliga teorier som behandlar konkurrensstrategier samt visa vilka konkurrensföredelar som anvÀnds inom branschen för att vidare visa smÄföretagare som verkar inom hushÄllsnÀra tjÀnster vart öppningar finns för att skapa lÄngsiktiga konkurrensfördelar. Författarna Àmnar bidraga till forskningen kring hur smÄföretagare skall bevara en ihÄllande konkurrenskraft inom branschen. Efter granskning och analys av ett urval av företag ger författarna ett verktyg som företagen kan anvÀnda sig av för att finna en god konkurrensstrategi. Metod: Metoden för examensarbetet har en kvalitativ ansats dÄ empirimaterialet baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Detta kompletteras med kvantitativ sekundÀrdata för att kunna utföra en branschanalys samt kvantitativ information frÄn respondenterna för att kunna skapa jÀmförande grafer.

Stretching anvÀnds dagligen efter fysisk aktivitet av allt frÄn motionÀrer till elitidrottare i syfte att öka muskellÀngden eller minska trÀningsvÀrk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlÀngas upp till 130 % av sin ?normala? lÀngd i vilolÀge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som hÀnder med muskeln vid stretching, bÄde sensoriska och mekaniska teorier dÀr man tror att det sker en förÀndring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning Àr gjord inom omrÄdet, men huruvida muskeln förlÀngs eller ej framgÄr inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter Àr.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond Àr en fond med ett avkastningsmÄl som Àr absolut och oberoende av marknadsriktning dÄ förvaltaren inte jÀmför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan anvÀnda sig av sÄvÀl lÄnga som korta positioner samt utnyttja belÄning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet vÀxt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt Àr att studera om hedgefonder kan pÄvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar pÄ fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvÀrderar fonderas prestationer med hjÀlp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.