Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

De senaste Ärens utveckling av mobila enheter har gett anstÀllda möjlighet att arbeta utanför sina ordinarie arbetsplatser. Trots fördelar i form av flexibilitet och förenkling av arbetsmetoder innebÀr dessa möjligheter ocksÄ nya hot mot företagens informationssystem i sin helhet. Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa förstÄelse kring sÀkerheten inom mobila informationssystem. FrÄgestÀllningar som jag ville besvara i uppsatsen Àr: vilka hotbilder och svagheter det finns mot mobila informationssystem idag och vilka ÄtgÀrder det finns mot sÄdana hot. Jag började min studie med att ta fram en teoretisk referensram som Àr uppdelad i tvÄ delar.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om modern teknik kan ÄtgÀrda de problem som idag finns vid integration av nÀtverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete Àr att nÀtverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta Àr att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nÀtverken.Rapporten Àr uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nÀtverk. Denna undersökning gjordes med hjÀlp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sÄdana typer av problem.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

FörskolegÄrden Àr ett aktuellt och intressant omrÄde inför vÄr kommande roll som förskollÀrare. GÄrden Àr en plats dÀr vi kommer tillbringa stor del av vÄr framtid och dÀrför vill vi fÄ mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat pÄ Àr pedagogers uppfattningar och Äsikter om förskolegÄrden och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som Àr Deweys teorier. Dessa teorier handlar frÀmst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vÄr studie pÄ eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det dÀrför Àr viktigt att fÄ vara med om olika hÀndelser.    Genom att vi kopplar vÄr studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar pÄ intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskolepedagogers uppfattningar betrÀffande utemiljön pÄ gÄrden samt observera vad det finns för material och vad som anvÀnds av barnen. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön pÄ gÄrden i dag? Vad Àr pedagogernas Äsikter kring upplÀgget av gÄrden? Vad för material finns pÄ gÄrden och vad anvÀnds?    Metoderna vi anvÀnt oss av Àr intervju och observation pÄ tre olika förskolor i mellansverige dÀr vi intervjuat sex pedagoger och observerat pÄ sex förskolegÄrdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gÄrdarna eftersom att det ansÄgs finnas det mesta, exempelvis nÀrheten till naturen dÀr utbudet skiftar beroende pÄ Ärstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Telefonen har blivit ett redskap för mÀnniskor som söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden vilket har medfört krav pÄ ökad tillgÀnglighet till den telefonrÄdgivning som ges vid hÀlsocentraler. TelefonrÄdgivning pÄ hÀlsocentral utförs av distriktssköterskor och Àr en svÄr, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom krÀver tÄlamod och flexibilitet. TelefonrÄdgivning medför ibland svÄra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid Àn tidigare. Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrÄdgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrÄdgivning.

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was DunckerÂŽs The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Syftet Àr att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett Ärs Älder utifrÄn ett barnperspektiv. Mina frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgra avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever förÀldrar och pedagoger (förskollÀrare och barnskötare kommer att benÀmnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrÄn barnets behov? Vad kÀnnetecknar en god inskolning? Spelar barnets Älder nÄgon roll? Det finns inte nÄgon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. DÀrför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkÀter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som Àr ett Är. Jag vill utifrÄn ett barnperspektiv ta reda pÄ vad fördelarna Àr med de olika inskolningsmodellerna.

BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I en allt mer globaliserad vÀrld stÀlls högre krav pÄ företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar pÄ produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. PÄ grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara anvÀndbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som Àr ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hÀnsyn till lean productions pÄverkan pÄ hela verksamheten. DÀremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att dÀrefter tillÀmpa konceptet. Denna studie syftar dÀrför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög nÀrvaro och Àven sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar pÄ ett tillverkande SMF.

Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.