Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara, med fallföretaget som utgÄngspunkt, om det finns ett samband mellan innovation och kaos och i sÄ fall hur det kan se ut i liknande innovativa kunskapsföretag. Vi ska Àven beskriva vilka möjligheter och hinder kaos medför för sÄdana företag och för deras innovationsförmÄga. FrÄgestÀllningen som ska besvaras lyder; hur ser sambandet ut mellan innovation och kaos i innovativa kunskapsföretag och hur pÄverkar det arbetssituationen? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett företag inom PR-branschen, i vilken arbetssÀttet har varit abduktivt. Den data som ligger till grund för uppsatsen Àr i första hand telefon- och mailintervjuer med nio av de anstÀllda samt VD:n för fallföretaget, men Àven företagsinternt material, artiklar, statistik och egna anteckningar frÄn föredrag om Àmnet har anvÀnts.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Studien undersöker ett fall dÀr en verksamhet bryts loss frÄn en koncern för att bilda ett eget fristÄende företag ? en omvÀlvande verksamhetsförÀndring som inom forskningen sÀllan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslÄ en arbetsmodell som underlÀttar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgÄr en radikal förÀndring av verksamhetens villkor och med den samtidiga mÄlsÀttningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgÄngar med totalt nio förÀndringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

I Sverige sÄ har anvÀndningen av inhyrd arbetskraft under de senaste Ären starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). AnvÀndningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja frÄn företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kÀrna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier pÄ hur företagets inre maktförhÄllanden pÄverkas av en sÄdan organisering.Syftet med denna studie Àr att beskriva och kartlÀgga hur en organisations maktstrukturer pÄverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnÄ detta syfte sÄ har en kvalitativ studie, bestÄende av observationer och intervjuer, genomförts pÄ ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar pÄ att företagets informella maktstrukturer Àndras till följd av anvÀndningen av inhyrd arbetskraft.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..