År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, due diligence, genomfördes och tittade Ă€ven pĂ„ trender som prĂ€glade utvecklingen. Sex Ă„r senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat nĂ€rmare pĂ„ Ă€r de pĂ„stĂ„enden som artikeln gjorde om due diligence, som det sĂ„g ut dĂ„. Vi har Ă€ven försökt besvara vĂ„r huvudfrĂ„ga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

Valet att hyra eller Àga lokaler för att tillfredstÀlla sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svÄraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har instÀllningen tidigare varit att de ska Àga de lokaler dÀr de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle anvÀndas som tillfÀlliga lösningar. PÄ senare Är har dock instÀllningen Àndrats och inhyrning har börjat anvÀndas som ett permanent sÀtt att tillfredsstÀlla sitt lokalbehov. Antalet tillfÀllen dÀr den offentliga sektorn sÄlt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. MÄnga menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

Projektet har gÄtt ut pÄ att göra ett flexibelt bord som ska kunna gÄ att förÀndra mellan högt och lÄgt och mellan olika storlekar pÄ bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av förÀnderlighet men jag ville Àven införliva en emotionell förÀnderlighet. Jag vill att anvÀndaren, pÄ ett handgripligt sÀtt, ska kunna uttrycka sig sjÀlv i bordet. Min intention Àr att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess anvÀndare. Detta som ett led i en hÄllbar utveckling sÄ att produkterna vi Àger kan brukas lÀngre och motverka den ohÄllbara sÄ kallade slit-och-slÀngkulturen..

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgÄr en förÀndringsprocess gÀllande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. LÀrandet Àr en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhÄlligt individuell coaching. Coachingen bygger pÄ en lÀrlogik dÀr utveckling och lÀrande stÄr i centrum vilket nÄs genom samspel och dialog mÀnniskor emellan dÀr utgÄngspunkten Àr att se pÄ lÀrande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förstÄelse. Chefernas arbete Àr prÀglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen pÄ olika sÀtt och fokus i resultatet ligger dÀrmed pÄ de olika upplevelserna.

Smurfit Kappa Kraftliner Àr Europas största kraftlinerbruk och ligger belÀget i centrala PiteÄ. Den 21 april 2005 upphandlades en ny biobrÀnslepanna som möjliggör förbrÀnning av eget spillmaterial sÄsom bark, spÄn, bioslam och returfiberrejekt. Returfiberrejekt Àr en restprodukt bestÄende av 50% massa och 50% plast samt metallföroreningar. Den aluminiumhalt som idag rÄder i returfiberrejektet uppgÄr till 0,225% av torrsubstans, ett vÀrde som enligt pannleverantörerna inte fÄr överstiga 0,05%. För att möjliggöra en förbrÀnning av returfiberrejektet krÀvs det att aluminiumhalten reduceras.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Det Àr av största vikt att lÀrare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehÄlla elevers lÀslust. Detta kan göras genom att frÄngÄ traditionella lÀromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgÄ frÄn skönlitteratur möjliggörs lÀrarens uppdrag, nÀmligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlÀrningsstil, behov och mognadsnivÄ. Med detta menar vi att undervisningen/inlÀrningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska Àmnena. Med denna metod fÄr alla elever en kÀnsla av att lyckas och dÀrmed ökar motivationen och lusten att lÀra.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet pÄ bostadsmarknaden inte matchar efterfrÄgan. FrÀmst den rÄdande bristen pÄ bostÀder, men ocksÄ för de bostÀder som alla slÄss om i huvudsak Àr byggda utifrÄn hur Sverige sÄg ut för 40?50 Är sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som nÀr bostÀderna byggdes. Bostadsmarknaden mÄste följa samhÀllets utveckling och vara villiga att satsa pÄ nytÀnkande.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

I detta examensarbete har vi jÀmfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslÄ bÀttre alternativ inför framtida produktionsökningar. AnvÀndning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprÀngt berg frÄn sprÀngplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara Àr framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som Àr fÀstad i ett eluttag pÄ bergvÀggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastomrÄde.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.