Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Denna undersökning bygger pÄ 14 pedagogers tankar om ÄtgÀrden kvarsittning. Syftet Àr att undersöka vilket alternativ som Àr bÀst för barn; att gÄ om eller att inte gÄ om och diskutera ÄtgÀrden kvarsittning. PÄ grund av att det inte finns forskning inom Àmnet i Sverige har jag till största delen utgÄtt frÄn forskning frÄn andra lÀnder. Eftersom jag önskar ta reda pÄ pedagogers tankar har jag anvÀnt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika Äsikter om nÀr, hur, varför och pÄ vem ÄtgÀrden ska tillÀmpas.

AbstraktSyftet med vÄr rapport Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av matematiska begrepp vid pÄ- och avklÀdning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under pÄ- och avklÀdningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna anvÀnde sig av. NÄgra utvalda pedagoger intervjuades sedan med frÄgor gÀllande pedagogernas tankar och anvÀndande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder matematiska begrepp sÄsom rumsbegrepp, jÀmförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. UtifrÄn observationer och kvalitativa intervjuer har vi fÄtt veta att matematiska begrepp anvÀnds i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angÄende matematik i förskolan..

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrÄgor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lÀrare i Religionskunskap B.Religionsundervisningens betydelse för att vÀcka livsfrÄgor fÄr stÄ tillbaka till förmÄn för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppvÀxtförhÄllanden och ett eget intresse. LivsfrÄgorna bearbetas framför allt genom religionsundervisningen dÄ ungdomarna tar del av andras Äsikter, bÄde kamraters och olika livsÄskÄdningars, samt att de fÄr uttrycka sig sjÀlva och sÀtta ord pÄ sina tankar. Detta lyfts fram av sÄvÀl eleverna som lÀraren. Eleverna finner inte direkta svar pÄ livsfrÄgorna genom undervisningen, vilket inte heller Àr lÀrarens syfte med undervisningen, men upplever att de fÄr ta del av olika Äsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar frÄn olika livsÄskÄdningar.Religionsundervisningen ger ett unikt tillfÀlle till möten med oliktÀnkande.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

En undersökning om leksakerna pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. FrÄgestÀllningen syftar till att ta reda pÄ vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstÀmmer med detta. Metoden jag valt att anvÀnda för att ta reda pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer med sammanlagt Ätta pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stÀmmer vÀl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det ocksÄ finns vissa skillnader..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att behandla hur mÀnniskan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vÄr utbildning som framhÄller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingÄ i en tÀvlingsjury. Detta Àr intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som pÄ olika sÀtt Àr uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med tvÄ kommunalrÄd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas Äsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmÀssiga bakgrund i varierande grad.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Media Àr en central aktör nÀr det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses pÄ i samhÀllet. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om hÀndelser dÀr förÀldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur mÀn och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. VÄrt underlag har bestÄtt av fyra stycken hÀndelser som Aftonbladet har rapporterat om. VÄr analytiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har anvÀnt oss av genusteori.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

SabermÀtsystem Àr ett mÀtsystem som gör det möjligt för fastighetsÀgare att hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. MÀtsystemet bestÄr i princip av en centralenhet (Saber) som via ett antal hÄrdvaruinterface kan samla in data frÄn olika förbrukningsmÀtare och sensorer. Det data som samlas in skickas upp till en server dÀr det anvÀnds för att skapa grafer i en webbportal. Genom att logga in pÄ webbportalen kan fastighetsÀgaren pÄ ett enkelt sÀtt hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. PÄ portalen finns ocksÄ rÄdgivning för att minska energiförbrukningen, samt möjlighet att styra viss utrustning i fastigheten.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..